Anteckning om Krigshändelserna i Kurland uti Kon. Karl XIIs tid, under GeneralMajoren C. M. Stuart/Förthal
|
Om Mitau → |
Förthal.
Sedan såsom Gudh, Alzmächtig hade Wälsignat Hans Kongl: Maij:ttz rättmätige Wapn medh en härligh Seger öfwer de Saxiske troupparne, som Descenten öfwer Dünan förhindra skulle: Och altså Sedes belli utur Hans Kongl. Maij:ttz Gräntzor inutj fiendens länder transporterat bleef, fan Hans Kongl Maij:tt rådeligit att bekiänna sig af denne lägenheten till at utom sitt egit Land postera der troupper, hwilka till des betäckiande likwäl lembnas borde, i medlertjd som Hans Kongl: Maij:tt änmade förföllia konungen af Pohlen. Och emedan Curland här till så mycket beqwämare fans som man derifrån Communicationen med Lijfland lättare och utan någon swårigheet hålla kunde, ty lembnade Hans Kongl: Maij:tt wijd sin Afmarche åt Samogiten och Litthauen som in Januario A:o 1702 skiedde, dersammastädes de trouppar som hoos gående Specification utwijsar, sedan Hans Kongl. Maij:tt Commendet öfwer dem åth General Maioren och General Quarter Mästaren Wälborne Herr Carl Magnus Stuart och tillike allernådigst anbefalt att Hertigdömet Churland såsom Gouverneur styra och förestå, i Nåder updragit hade.
Specification af de Trouppar som Hans Kongl: Maij:tt under General Majoren och Gouverneuren Stuarts Commendo i Cuhrland qwarlemnade:
1. Brigade Artillerie Folck.
1. Brigade af Fortification
Cavallerie.
1. Regemente Nylänningar.
1. Escadron af Baron Fritz Wachtmeisters Regem:te Under ÖfwerstL. Wennerstet.
Dragoner.
1. Escadron af Öfwersten Gref Stenbock, under Öfwerstlieut: Baron Baner.
1. Escadron af Öfwerste Alfendels Regemente.
Infanterie.
1. Regemente Hällsingar under Öfwerste Knorring i Mitau.
1. Regemente under Öwersten Greff Leijonhufwud.
1. Regemente under Öfwersten Baron Putbusch.
1. Regemente under Öfwerste Skytte i Libau.
1. Regemente under Ötwersten, Baron Posse i Bauske.
1. Battaillon af Öfwerste Lodes Regem:te Under Öfwerstlieut Hastfer.
Ehuruwäll Hans Kongl: Maij:tt hade kunnat hafft åtskillige Orsaker /: som här effter berättas skola :/ att strax anbefalla Gouvernamentet öfwer Churland till Gen: Majoren Stuart, så hade dock likwäll Hans Kongl: Maij:tt för honom den nåden att han intet wille låta. honom wara långt ifrån sig så länge någon apparence war at bem:te Gen: Major kunde för sin swaga hälsa skull föllia Arméens march effter; Emedan såsom Gen: Majoren för ingen annan orsaak skull, utj sin opassligheet reest ifrån Stockholm /: der han dock Hans Kongl: Maij:ttz permission at förblifwa hade, till des han fullkomligen wore restituerat :/ än allenast derföre att niuta den stora nåden och få wara utj Hans Kongl: Maij:ttz Åsyn, hwarföre och så hans Kongl: Maij:tt icke heller General Majoren denne Gouvernaments beställningen anbefalte, för än som sidste gången när Hans Kongl: Maij:tt ljtet för sitt oppbrått åth Littauen allernådigst war hoos General Majoren som uti Libau för sin Siukligheet måst till Sängs låg, då Hans Kongl: Maij: nogsamt såg det ingen lijknelse war till att kunna honom på Marchen med taga, och wille fördenskull honom icke utan Occupation qwarlåta utan till ett teckn af sin stora nåd, Gouvernamentet öfwer sin första conquet effterlemna.
Dee orsaaker som Hans Kongl. Maij:tt hade annars kunna hafft till detta sitt nådige Wahl är först den författning som General Majoren giorde uti Wollmar d 24 Junj på Marchen till Riga öfwer eröfrandet af Hertigdömmet Churland, då H. K. Maij:tt sin i detta fallet fattade dessein honom yttrade och befalte de nödige anstalter der till projectera hwilket och skiedde så att depecherne dereffter expedierades.
Till det andra war Generat Majoren mer än någon annan brukader wjd det så tillsägandes H: K. Maij:tts första steeg utur sitt egit land in utj Churland wjd descenten öfwer Dünan wijd Riga, i det at H. K. Maij:tt sände honom från Arméen föruth till Riga at giöra all god anstalt, lät och General Maioren uppsättia och anordna disposition af sielfwa descenten, och hade Gen: Majoren dessutan utj sielfwa Actionen den lyckan att hindra en myckt fahrlig dessein som Fienden anstälte, i det, att effter Hans Maij: på sin Wänstre Flygeln intet Cavallerie hade, men war betäckt at Stranden, och på högre Flygeln war allenast Drabanterne och en liten Escadron af LijfRegementet hatwandes lijkwäll den sidte benemde Flygeln, fienden så widt pousterat, att Kremers hoff som tillförende hade betäckt samma Flygell utj flanquen war förbij passerat och en sådan yppning lemnader at fienden som till den ändan hade dragit alt sitt Cavallerie på sin wänstre Flygell som för denskull sträckte sig mycket längre uth i Feltet än de wåre, wille prevallera sig der af och war utj An march ett anfalla wår Linie i Flanquen och Ryggen; Men måste entelig sedan General Majoren sättiandes sigh med Wästerbottens Regementet emellan Hans Maijtts högre Flygell och Krämars hoff, honom utj yppningen der han inbryta wille, ett Krafftigt motwärn giorde, sig tillbaka draga.
.jpg)
Till det tridie contribuerade General Majoren icke ringa till inrättandet så wäll af defensions wärket och Choiserandet af de i Churland nödige Fästningar och Poster, som af Oeconomie wärket med indelandet af Landet utj wisse districter under Fästningarne och de Orter som till Magaziner destinerade blefwo, hwar till Gen: Majoren eij allena god anledning hade af de Chartor och Relationer som han sig tillförende förskaffat hade, utan erhöllt ännu Dagel. mera Kundskap derom af sine Officerare, så och Landtmätarne som han allestädes omkring sände, hwarigenom han och enteligen en stor Fullkomlig Charta öfwer hela Landet sammanbracht hafwer; hwarutaf här hoos ett lijtet format sättias som allenast uthwiijsar Städerne, Sochnerne, och de förnämste orterne, och kan tiäna till att så mycket bättre fatta rätta sammanhanget af det som häreffter beskrifwit warder.
Geographisk Charta
öfwer
Hertigdömet Curlandh
medh Piltens District och Semgallen
.jpg)