Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt/Utpressning

←  Rån.
Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.
Delaktighet i olofligt tillegnande af annans gods.  →


[ 191 ]Utpressning.Till rån ansluten sig s. k. utpressning. Man förstår dermed ett nödgande af annan till åtgärd, skadlig för hans egen eller annans ekonomiska intressen. Begreppet utbildades först i den senromerska rätten (concussio), men vann derstädes ingen närmare bestämning eller fullständighet. Äfven i den moderna rätten har det ända till sista tider varit temligen sväfvande. Och i följd häraf förete jemväl de i ämnet gifna stadgandena (saknas i österrikisk rätt) temligen betydande afvikelser. I somliga strafflagar angifves på ett eller annat sätt utpressningen bestå i aftvingandet af sådan handling, som tjenar till bevis om rättighet eller frihet från förbindelse (svensk, norsk, fransk och belgisk rätt). Annorstädes egnas visserligen omnämnande åt en förbrytelse af denna art, men anses utpressning föreligga äfven eljest, då någon genom hot af svårare beskaffenhet förmås att handla mot sin vilja (dansk rätt). Och slutligen bestraffas i åtskilliga nyare strafflagar såsom utpressning hvarje våld eller hot af nödgande beskaffenhet, så framt fråga är om framtvingandet af en handling, hvars verkningar äro af ekonomisk natur. Stundom tages härjemte utpressning i så vidsträckt betydelse, att derunder förstås äfven uttvingande af penningar eller hvad som helst af penningvärde, blott att det icke sker med våld eller skräck af öfverhängande natur (engelsk rätt) eller ock äfven för dessa händelser, så snart den, som utsättes för det obehöriga tvånget, derigenom förmås till ett handlande (holländsk rätt). Och då i några rättssystem vigten lägges å den ekonomiska skada, som den aftvungna handlingen har för den, som underkastas tvånget (svensk, norsk, fransk och belgisk rätt), betonas i andra åter, att förbrytelsen måste hafva skett i vinningslystet syfte (dansk, [ 192 ]tysk, holländsk, ungersk och engelsk rätt). Särskildt upptagas i några rättssystem såsom utpressning hotelser i bref eller med anklagelse för brott (engelsk rätt) och hotelser med ärekränkning, förtal eller uppenbarande af hemlighet (fransk, holländsk och ungersk rätt). Hvarest utpressning bestraffas, äfven då dertill användts ringare medel, än de som gjorts till förutsättning för användandet af straffbestämmelserna rörande rån, är ansvaret äfven lägre än vid rån. Men eljest göra sig i det hela samma synpunkter här gällande som vid rån. Och särskildt är så händelsen, der, liksom förhållandet är i vår rätt (K. Utsl. 2311 1868: salmonibref bestraffadt enligt Str.L. 15,23), utpressning ej föreligger, om ej gerningsmannen så uppträdt, att, i fall af ett omedelbart bemägtigande af gods, gerningen blefve rån. Försök är äfven här i allmänhet straffbart, och allmän åklagare eger åtalsrätt i saken (ej i holländsk rätt vid utpressning mellan äkta makar eller nära anförvandter, hvarförutom här såsom vid stöld straff ej eger rum, om gerningen förekommit mellan äkta makar, som ej äro skilda till säng och säte).

Våra nu gällande bestämmelser om utpressning inkommo i vår rätt först med 1864 års strafflag (21,5). Förut fans blott ansvar stadgadt för sådan utpressning, som skedde under missbruk af embetsmannamyndighet (s. k. concussio publica).