←  Hosiannah!
Det är fullbordat
av Gustaf Fröding
Tronskifte  →
Ur Nya dikter, 1894.


Så tung ligger sorgen
på templet och borgen
och dämpat och tungt rullar åskans dån,
och stormen går fram över landen att buda
att lejonet av Juda
blev korsfäst av Juda i smälek och hån.

Och genom stormen ropa gälla röster
likt gråterskor med himmelshöga skri,
det ropar vilt i väster och i öster:
Det är förbi! Det är förbi!
Det är fullbordat, såsom det står skrivet,
nu vilar mörkret åter över livet,
åt Gog och Magog blev det åter givet
och världen sjönk på nytt i slaveri!

Så tung ligger sorgen
på templet och borgen,
i rymden är sorg över människones son,
och molnen så tunga i himmelen sväva
och mänskorna bäva
och dämpat och tungt rullar åskans dån.