←  Vårvisa
Göken.
av Elias Sehlstedt
I det gröna  →
Ur Illustrerad Tidning Band 13. 15 Juni 1861, N:o 24(1), Se digitalisering på Alvin!


Göken.




Du med ödet är förtrogen,
Och jag tror på hvad du spår.
Söta gök! förtro åt skogen:
Återstå mig många år?

Elfva, tolf! det har du rätt i:
Fortsätt, jag vill gammal bli.
Tjugu, tretti, sex och tretti,
Det var hin till slöseri!

Stopp för tusan! gal med måtta!
Jag din spådom knäfveln ger.
Du har gett mig 48,
Tror du att jag önskar fler?

Lång du vill min lifstråd spinna,
Fyra år ännu du spår.
Du är galen, gök! besinna,
Jag blir öfver hundra år.

E. S—dt.