Gud Fader vår av evig nåd
av Anders Carl Rutström


1. Gud, Fader vår av evig nåd
Barmhärtig och långmodig,
Det kommer av ditt gudomsråd
Och Sonen, som var blodig,
Att världen så får kalla dig.
Ack, Fader vår, ack nåd för mig –
Så är du ock min Fader.

2. I himlarna ditt säte är,
Din fotapall är jorden.
Dock ingenting oss är så när
Som du i Kristus vorden,
Din höjd och djup, du bredd och längd,
Dig kunna evigheters mängd
Ej fatta eller mäta

3. Ditt namn som härligt är och stort
Ja, själva Gud att kalla,
Som allting har av intet gjort
Och återlöst oss alla
Som heligt är och helig gör,
Hjälp oss som barn och som sig bör
Dig känna, tro och dyrka!

4. Ditt rike eller Andens verk
I syndarenas inre,
Begynn, fullborda, skydda, stärk,
Betunga,trösta, lindra,
Tills hela hjärtat varder ditt
Samt syndens dom och välde kvitt
Och du allena Herre!

5. Din vilja, himlens välbehag
Och enda rättesnöre
De helga andar natt och dag
Stå färdiga att göra,
Giv jorden nåd att även så
Frivilligt dig tillhanda gå
Med tro och evig lydnad!

6. Allt vad som liv och anda har
Samt varelse och trevnad
Av dig sitt uppehälle tar,
Sin rörelse och levnad.
Så lär oss då enfaldigt tro
Som barn av dig var dag bero,
Du vet, vad vi behöva.

7. För Sonens skull, vår Frälsare,
All världenes försoning,
Giv syndernas förlåtelse,
Avlösning och förskoning,
Och som vi hava nåde fått
Lär oss förlåta andras brott
Förutan all förskyllan!

8. Vår svaghet känner du fast rner,
Än vi den känna själva,
Din allvishet ock förutser,
Hur alla saker välva.
Led oss som dina barn förbi
De många frestelser, vari
Vi kunde löpa fara!

9. När satan, synd och världens här
Anfalla oss att störa,
Låt dem ej komma oss förnär
Och trones liv förgöra!
Hjälp oss, ty annars vi förgås,
Samt segra för och uti oss,
Och skänk oss livets krona!

10. Du förer spiran över all'
Din' händers verk allena,
Din makt en allmakt vara skall,
Ditt majestät det ena,
Som himmelen och jorden vet.
Du allt uti all evighet
Båd' var och är och bliver.

11. Amen, vår Gud och Fader vår!
Lär oss i tron så bedja!
Den fram till nådastolen går,
Du velat ju tillstädja
Hans bön att komma inför dig.
Säg ja och amen nådelig,
Uti vår ande! Amen!

A. C. Rutström, Hamburg 1767.