Hjorten och kaninen

Fabel diktad 1799.

Kaninen såg en hjort. »Nå,» skrek han, »kära du
Du bär en krona ej så ensam som du menar!
Jag skjuter öronen ... Se nu –
Nu också jag har horn med grenar!»
Det ädla djuret blott gaf pysslingen en blick
Och lugn och oförströdd sin bana framåt gick.

Snillets son, tag ett exempel!
Spegla dig i händelsen –
Vid din fart till minnets tempel
Svara aldrig pysslingen!