|
|
Libris 1439879
- §1. Betänkande om Vattuminskningen.
- §2. De Gamlas meningar.
- §3. Utlänningars tankar.
- §4. Maillet Uphofsman
- §5. Hiernes och Swedenborgs meningar.
- §6. Professor Andreas Celsii mening.
- §7. Cancel. R. von Dalins mening, och des Gensägare.
- §8. Wallerius, Kalm, Chydenius, Hårleman, Hasselquist.
- §9. Archiater Linnæi mening.
- §10. Strata, Lithogenesie och Bärgens ursprung, efter Linnæi tanka.
- §11. Tvifvelsmål om Linnæi Minsknings-Mon.
- §12. Andre hithörande skrifter, och meningens behaglighet.
- §13. Skilnad på meningarna, samt huru vida Maillet kan anses för allmän Uphofsman.
- §14. Maillets skäl uti Telliamed.
- §15. Maillets Theorie eller Systeme.
- §16. Maillets Vattuminsknings-Astronomie.
- §17. Reflexion öfver Maillets Systeme.
- §18. Om Vattuminsknings satsen, inskränkt til Norden, strider emot Bibelen.
- §19. Om allmänna Vattuminskningen med Bibelen kan förenas.
- §20. Canalerne uti Egypten vedersäga Vattuminskningen.
- §21. Om Jordbrynens formerande genom hafvet, under Vattuminskning, strider emot Bibelen.
- §22. Bärgens formerande fordrar tid, utom hvad deras blottande kräfver.
- §23. Reflexioner öfver Vattuminsknings Chronologien.
- §24. Ursäkt för de Svenska.
- §25. Frågemålet föreställes.
- §26. Skälen för vatnets förvandling i Jord och Sten.
- §27. Cauteler vid rönen för Vattuminskningen.
- §28. Afvägningarne.
- §29. Tankar öfver Maillets och Celsii Afvägningar.
- §30. Granskning af Manfredis Afvägning.
- §31. Hartsoekers mening examineras.
- §32. Förberedelse til de ytterligare skälens öfvervägande, som för Vattuminskningen åberopas.
- §33. Ytterligare Reflexioner angående Skålstenar.
- §34. Blottade klippor i segelleder.
- §35. Strand-ryggar.
- §36. Aspö Runstenen.
- §37. Afvägningen vid Stockholms Stad.
- §38. Quebecks Ny-stad.
- §39. Åbo-Slots belägenhet.
- §40. Prof. Gadolins Förklaring öfver sin afvägning.
- §41. Cauteler vid Rönen om Vatnets minskning i floder.
- §42. Orsaker hvarföre vatten i Floder saknas.
- §43. Jord- eller Vattu-flyttningar.
- §44. Förtorkade och uplandade Insiöar.
- §45. Uplandningar vid strömars Os och Utlopp.
- §46. Uplandningar genom svartmylla, samt i Sund och Vikar.
- §47. Grund och Bankar.
- §48. Nilströmmens Sediment.
- §49. Nilströmmens Vattumätning beviser Vattuminsknings satsens oriktighet.
- §50. Proportionen af tilökningen i Nil-vattnets stigande.
- §51. Vatnets inkräktningar.
- §52. Om Uplandningar och Vatnets inkräktningar svara emot hvarandra.
- §53. I Medelhafvet finnas tillika uplandningar, inkräktningar, och gammal vattu-brynets jämnhögd.
- §54. Uplandningarne vid Sibiriens Nord-Ostra kuster.
- §55. Uplandnings hypothesen strider emot behöriga proportionen emellan det Torras och Vatnets superficies.
- §56. Fölgderna af uplandnings hypothesen strida emot förfarenheten och Skaparens vishet.
- §57. Salta Källor, Sjöar och Bärg; Jättegrytor, samt Randen i Våhlafjället.
- §58. Skäl för Vattuminskningen brukade, som icke förtjena vederläggning.
- §59. Evig Snö och Is.
- §60. Cheiksaadis Brunnar.
- §61. Kringströdde Gråbärgs hällar, samt slipade Klapurstenar.
- §62. Jord-klotets ojämnheter höra til dess fägring och fullkomlighet.
- §63. Om Jordens ojämnheter äro Skaparens Verk eller Vattnets.
- §64. Hvadan de uråldrige känningarna af Vatnets verkan på Jordklotet i sanning äro.
- §65. Om Bärg genom Hafvet kunna formeras.
- §66. Hafs-vatnet och dess rörelser pröfvas vidare efter hypothesen, huru det kan bidraga til Bärgs-dannelse.
- §67. Jord- och Bärg-hvarfens ursprung genom Vattuminskningen undersökes.
- §68. At Hvarfen icke efter Vattuminsknings hypothesen kunnat blifva til, bevises ytterligare.
- §69. Om Bärgen ligga på en kalkfot.
- §70. Bärgshvarfens ställning och stupning, bestrider deras ursprung af Hafvet.
- §71. Hvarfens Lynde och skapnad är ock deremot.
- §72. Reflexion öfver strata, så vida de genom naturliga orsaker icke kunna förklaras.
- §73. Bärgshvarfens särskildta slag och Ursprung.
- §74. Hvarf, som genom Syndafloden och particuliere orsaker tilkommit.
- §75. Historien om Petreficatis.
- §76. Ransakning och utslag emellan Syndafloden och Vattuminskningen, hvilkendera äger mera del i testaceorum pelagicorum petrefactis.
- §77. Andra slags petrefacta, som äro oförneklige kännemärken efter Syndafloden.
- §78. Förslags mening om petrefactis pelagicis på den händelsen de skulle finnas i urqueds hvarf.
- §79. Cauteler vid frågan om Lithogenesien efter Vattuminsknings hypothesen.
- §80. Huruvida mylla och Lera komma af vatten.
- §81. Om sanden har sit urprung af Hafsvatnet.
- §82. Undersökes om alt Kalk-ämne kommer af testaceis.
- §83. Om de så kallade Petris parafictis.
- §84. Om Quartz-ämnet i synnerhet.
- §85. Om Felt-spaten och dess ursprung.
- §86. Om Kalk-spat.
- §87. Om flinta och Gråsten.
- §88. Vid frågor om huru det ena eller det andra blifvit til, tarfvas, at människor yttra sig med varsamhet och modestie.
- §89. Vattuminsknings satsen medgifves på prof, at visa dess orimlighet genom den ena frågan, hvart det försvundna vattnet tagit vägen?
- §90. Om Vatnet kunnat försvinna genom utdunstning.
- §91. Om vatnet flyttat åt Æquatoren?
- §92. Dagtingningar med dem, som hålla före, at alt det försvundna Vatnet blifvit til Jord och Sten.
- §93. Påfölgderna af hypothesen om Vatnets förvandling til jord-klotets allmänna form och Skepelse.
- §94. Det lynde och skapnad förfarenheten visar jord-klotet äga, vederlägger Vattuminsknings satsen, så vida den stöder sig på Vattu-förvandlingen.
- §95. Reflexioner öfver Människornas smak för hypotheser.
- §96. Nya skäl emot Vattuminskningen.
- §97. Dahlarna äro et Nybygge och äro dock långt högre belägne än Rombolandet.
- §98. Segelbara Strömmar.
- §99. Gamla Trän, som växa nära intil Vattubrynet.
- §100. Rön om sådana Trän i Finska skär-gården.
- §101. Reflexioner öfver dessa Rön.
- §102. Uplandningar och inkräktningar anmärkte i Åbo Skären.
- §103. Lågt-belägne samt jord-täkte insjöar, och djup svartmylla på låga uplandningar i Finska skärgården.
- §104. Stenlagda gator fundne vid gräfning i gamla Städer jämnhöga med Vattubrynet.
- §105. Rön i Norrige emot Vattuminskningen.
- §106. Prof. Kalms berättelse om hvad i Ängland allmänneligen hålles före.
- §107. Lewis Evans Rön emot Vattuminskningen.
- §108. Prof. Kalms anmärkningar i America.
- §109. Rön i Västra Svenska Sjö-orterna, som gensäga Vattuminskningen.
- §110. Anmärkning vid Herr Buffons theorie.
- §111. Auctors ursäkt, at han går mycket förbi. Förklaring i anseende til sit upsåt, och orsakerna til denna Skrift.
- §112. Ytterligare förklaring om Auctors syftemål.
- §113. En Christelig Naturkunnighet recommenderas til slut.
- Register.
- Rättelser.
|
