Lutad mot gärdet stod gossen vid flickans arm
|
Ur diktsamlingen Idyll och epigram. På Wikipedia finns en artikel om Johan Ludvig Runeberg. |
Lutad mot gärdet stod
gossen vid flickans arm,
såg över slagen äng:
"Sommarens tid har flytt,
blommorna vissnat ren;
skön är din kind likväl,
rosor och liljor där
blomstra som förr ännnu."
Våren kom åter; då
stod han allena där.
Flickan var borta, - låg
vissnad i jordens famn;
ängen var grön igen,
leende, blomsterrik