När den arma jordens tid förgår

När den arma jordens tid förgår
av Lars Stenbäck
Lätt bearbetning av Carl Olof Rosenius, vars text presenteras efter texten enligt finlandssvenska psalmboken 1986. Ett av tre melodialternativ finns i Ahnfelts Sånger. På Wikipedia finns en artikel om När den arma jordens tid förgår.


1.
När den arma jordens tid förgår
lever Kristus likväl år från år.
Och vad fruktar vi om han är vår
i de växlande tider?

2.
Hjärta, om du blott har Kristus kvar,
livets morgonstjärna ljus och klar,
mycket har du då, ty allt du har
trots de växlande tider.

3.
Kommer världen, kommer mörkrets här,
kommer Satan och vår död begär
— dock: vår starke hjälte är oss när
i de växlande tider.

4.
Upp då modigt i vår Herres spår!
Segerns fröjd är genom honom vår.
Kristi stridsman icke vila får
under växlande tider.

5.
Herrens domar över jorden går,
mänskor ser med ångest deras spår.
I sin svaghet intet de förstår
av de växlande tider.

6.
Se, sin eld vill Kristus här ha tänd.
Därför blev han hit till jorden sänd,
aldrig av den blinda världen känd
under växlande tider.

7.
Men sin lilla hjord han känner än
och med evig makt han skyddar den.
Må han kännas ock av den igen
i de växlande tider.

I Rosenius' version, här hämtad från Lova Herren 1988 nummer 20, har psalmen följande lydelse redigera

1.
När den arma jordens tid förgår,
lever likväl Kristus år från år.
Och vad frukta vi, om han är vår
i de växlande tider?

2.
Mänska, har du endast Kristus kvar,
har du själva Gud till vän och far;
nog och övernog, ja, allt du har,
trots de växlande tider.

3.
Kommer på en gång all mörkrets här,
kommer satan och vår död begär,
se, den starke Hjälten är oss när
i de växlande tider.

4.
Måste du i världen hava tvång,
blir dig stundom vägen alltför lång,
svartnar det för ögat mången gång
i de växlande tider,

5.
bort, misströstan! Herren är ju när!
Evigt han den gode herden är;
svaga lammen i sin famn han bär
i de växlande tider.

6.
Resa även syndens krafter sig,
får ock satan lov att sålla dig,
och förvirrad du ej ser din stig
i de farliga tider;

7.
Hjälten lever! På hans trofasthet
våga trygg ditt liv, din salighet;
icke du, men han din räddning vet,
trots de bistraste tider.

8.
Herren lever, fatta tröstligt mod!
Herren lever, evigt huld och god;
och vår Herres Kristi dyra blod
gäller eviga tider.

9.
Så — vad helst oss möter, har du blott
uti Gud din skatt, din arvelott,
har du visst ett stort, ett evigt gott
alla kommande tider.

10.
Upp då modigt i vår Herres spår!
Segerns fröjd är genom honom vår;
Kristi stridsman icke vila får
dessa viktiga tider.

11.
Herrens domar över världen gå,
och de arma mänskor se därpå,
men de kunna ingenting förstå
av de växlande tider.

12.
Hell! Sin eld vill Kristus här ha tänd,
ty en eld att tända var han sänd,
aldrig av den blinda världen känd
under växlande tider.

13.
Men sin klena hjord han känner än,
och med evig makt han skyddar den;
må han kännas ock av den igen
i de växlande tider!