Olika vägar
av Karl Alfred Melin


Tvenne sätt det gifs att till målet sträfva:
än med kamp och strid, — som när hafvet, skumkrönt,
vill med skyhögt hvälfvande vågor rycka
             himlen i djupet;

än med tyst förbidan, — liksom när hafvet,
trött af stormens ras, sig till hvila lägger,
spegelklart, och himmelen huldt sig sänker
             ned i dess sköte.

O, när finner sökande hjärtat friden?
Skall dess himlastormande våg sig sätta,
eller är dess lott att till is förfrysa,
             innan det hvilar?