Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-28

←  N:o 21. Onsdag 27 januari 1836
Post- och Inrikes Tidningar

N:o 22. Torsdag 28 januari 1836
N:o 23. Fredag 29 januari 1836  →
Index.


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 22. Thorsdagen den 28 Januari 1836.


Meteor. Obs. Den 27 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,05, 2 3/4 gr. blidt, W. storm, mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,17, 3/4 gr. blidt, SW. klart. — Den 28 Jan. kl 6 f. m. Barom. 24,90, 1 1/4 gr. blidt, SW. storm, mulet.

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, under den 23 innevarande månad, uppå derom gjord underdånig anhållan, beviljat Revisions-Sekreteraren, Friherre Ludvig Johansson Boije, Nådigt afsked ifrån dess innehafvande Revisions-Sekreterare-Embete.

= Under samma dag, har Kongl. Maj:t i Nåder utnämt och förordnat, till Revisions-Sekreterare: Protokolls-Sekreteraren i Justitie-Fördelningen af Kongl. Maj:ts Kansli, Förste Expeditions-Sekreteraren Jakob Axel Dahlström; till Revisions-Sekreterare för föredragning af Egodelnings-målen: tillförordnade föredraganden af dessa mål, Assessorn i Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätt öfver Skåne ocn Blekinge, Arvid Faxe; till andre Registralor i Justitie-Fördelningen af Kongl. Maj:ts Kansli: tillförordnade Proto-Notarien derstädes, Förste Expeditions-Sekreteraren Anders Henrik Hellman; samt till Kanslist i samma Kansli-Fördelning: Kopisten destädes, Kanslisten i Kongl. Maj:ts Kansli, Adolf Tauvon.

= Samma dag har Kongl. Maj:t, till Borgmästare i staden Askersund, i Nåder utnämt och förordnat E. O. Notarien i Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt, Vice Häradshöfdingen A. W Knös.

= Under samma dag, har Kongl. Maj:t i Nåder beviljat Kronofogen i Skara Fögderi af Skaraborgs Län, Assessorn Pehr Thil, uppå dess derom gjorda underdåniga ansökan, Nådigt afsked ifrån berörde Kronofogde-beställning.

= Kongl. Maj:t har, under den 14 November förlidet år, i Nåder utnämt och förordnat Kronofogden i Marks, Bollebygds och Wedens Häraders Fögderi af Elfsborgs Län, Landskamereraren Fredrik Håkan Gasslander, att vara Landskamererare i nämde Län.

= Likaledes har Kongl. Maj:t under den 23 innev., i Nåder forordnat Medicinæ Doktorn och Chirurgiæ Magistern John Bonstedt att, jemte sin vid Bohusläns Regemente innehafvande Bataljons-Läkaretjenst, tills vidare bestrida Extra Provincial-Läkare-beställningen i Götheborgs och Bohus Län, med station på Oroust, emot åtnjutande af det å stat för densamma anslagna arfvode.

= Under samma dag har Kongl. Maj:t i Nåder förordnat Bruksegaren E. af Geijerstam att vara Ledamot uti Örebro Läns Lasaretts-Direktion.


AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA ENSKILTA MÅL:

Uppå Krigs-Expeditionens föredragning.

Underdåniga ansökningar. Bifallna: Sekund-Löjtnanten vid Kongl. Flottan N. A. Thyselii, om 3 års tjenstledighet till sjöfarts idkande; Sekund-Löjtnanten vid Kongl. Flottan A. Ruudqvists om dito dito; Under-Löjtnanten vid Svea Lifgarde J. A. Kantzows, om prolongation till den 1 nästkommande Maj å erhållen tjänstledighet att vistas utrikes. Vilkorligt bifallen: Under-Löjtnanten vid Westgötha Dahls-Regemente Friherre G. Wredes, om ytterligare tjeustledighet till den 21 nästkommande Maj att vistas i Finland. Afslagna: Klädes-Fabrikören Assessor Arosenii, att få för Kronans räkning tillverka och leverera 4,000 alnar blått kommisskläde; Sekund-Löjtnanten vid Kongl. Flottan J. E. Warbergs, om förhöjt traktamente under kommendering såsom Adjutant vid en General-mönstring.

Uppå Kammar-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: Bifallna: f. d. Under-Löjtnanten Carl O. Wallins, Handels-Bokhållaren Silfverbrands och Sadelmakar-gesällen Sandbergs, att få till Finland öfverflytta; Landtmäteri-eleven Unges, att få undergå Landtmäteri-examen, ehuru han icke vid antagandet till elev fyllt 18 år; Löjtnanten Ahlströms, att han måtte anses kompetent att såsom Landtmäteri-elev antagas, och Borgmästaren Corins om tjenstledighet.

Uppå Ecklesiastik-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar, a) Om nådår. Bifallna: 2:ne extra, åt aflidne Komminister S. Waréns enka och barn vid Daretorps Sacellani af Skara Stift; åt afl. Komminister E. J. Hultmans enka och barn vid Åby Sacellani af Calmar Stift. 1 Extra åt afl. Prosten L. F. Bervanders omyndiga barn vid Lillkyrka Pastorat af Strengnäs Stift. Afslaget: för afl. Prosten A. Lindforss enka och barn vid Kohlbecks Pastorat af Westerås Stifs. b) I andra ämnen. Bifallna: om förlängning under ytterligare 20 års tid af en fastställd afgift inom Adolf Fredriks församling till Kyrkokassans förstärkning; om kollekt och stambok för Källsjö församling i Halland till hennes kyrkas ombyggnad. Vilkorligen bifallna: om tillstånd för Clara församling att få begagna begrafningsplatsen utom Norrtull; om Doktor C. E. Fahlcrantz's tillträdande af lönen vid Theologiæ Dogm. & Mor. Professionen i Upsala. Afslagne: om befrielse från medicinsk embets-examen, för t. f. Provincial-Läkaren A. E. Söderkvist; om erhållande kostnadsfritt af exemplar utaf Svensk Författnings-Samling, för Stads-kassörerne i Westmanlands Län.

Underdåniga besvär. a) Gillade: Rektor Scholæ D. P. Schoultzes, rörande förslaget till återbesättande af Hallingebergs Pastorat, b) Afslagna: t. f. Komministern S. G. Bolins, rörande förslaget till återbesättande af Tingsås Sacellani.

Fastställd ritning: till ny kyrka för Elfsereds församling i Elfsborgs Län. Behaglig tids förlänings-spanmål vid Odensjö Pastorat af Wexiö Stift, bibehållen tills vidare. Framställning om Presträttigheternas utgörande i Rengs och Hammars församlingar af Lunds Stift, förfallen för bristande öfverenskommelse emellan vederbörande.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Hans Maj:t Konungen har i dag, K. Carl XIII:s Ordens högtidsdag, täckts hålla det vanliga Capitlet med Riddarne af denna Orden, hvilka derefter hade den Nåden att spisa middag med Hans Maj:t.

= H. Exc. Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne har, i anledning af Hans Maj:t Konugens höga namnsdag, i dag gifvit en större middag för DD. EE. Rikets Herrar, Hrr Serafimer-Riddare, hela den härvarande Diplomatiska Korpsen, Ledamöterne af Svenska och Norrska Stats-Råden, samt flere högre Embetsmän.

= Fortsättning från Gårdags-Bladet, af Kommerse-Kollegii Berättelse om Fabrikernes och Manufakturernes ställning i Riket år 1834:

Fabrikationen vid Kattuns-tryckerierne har äfven ökats, i så måtto, att 1834 års tillverkningsvärde, 91,178 R:dr, öfverstigit samma värde för föregående året, med 20,649 R:dr.

I afseende på Färgerierne i Riket, hvilkas antal är 1834 utgjort 280 st., har af inkomne uppgifter blifvit upplyst, att färgeri-lönen derstädes samma år uppgått till 399,578 R:dr, hvilken värdesumma understiger tillverkningsvärdet år 1833, med 5,684 R:dr.

Å Socker-raffineringsverken, hvilka till antalet vavit 25 st., har fabrikationen år 1834 Utgjort 4,864,430 skålp. Socker och 2,764,234 skålp. Sirap, alltsammans i värde beräknadt till 1,879,887 R:dr. Jemförelsevis till produktionen år 1833, företer detta en förminskning, i qvantiteten med 336,660 skålp. Socker och 402,850 skålp. Sirap, samt i afseende på värdet med 113,321 R:dr; men denna minskning motväges likväl i det närmaste af den betydliga tillökning i Socker- och Siraps-fabrikationen, som år 1833 ägde rum i förhållande till 1832 års tillverkning, då densamma uppgick till ungefär lika belopp, som för år 1834 blifvit uppgifvet. År 1834 införtullades 11,537,512 skålp. rått och oförädladt socker, eller 32,224 skålp. mindre än år 1833. Exporten af Socker utaf inhemsk förädling har uppgått till endast 111,936 skålp. och sålunda understigit exportbeloppet år 1833, med icke mindre än 217,094 skålp.

Tobaks- och Snusfabrikerne hafva år 1834 åstadkommit en tillverkning af 3,124,091 skålp. eller 6,046 skålp. mera än föregående året. Tillverkningsvärdet, 877,911 R:dr, är dock mindre än samma värde år 1833, emedan fabrikationen af Kardus och Rulltobak minskats, och tillökningen hufvudsakligen sträckt sig till Snus, som i allmänhet är en vara af mindre värde. — Införtullningen af oförädlade Tobaksblad och stjelkar har under året varit 2,979,974 skålp.

Vid Läderfabrikerne, som till antalet utgjort 214 och år 1834 ökats med 3 st., har samma år blifvit beredt 783,683 skålpund Sål- och Smorläder, samt 93,715 st. Skinn, för ett sammanlagdt värde af 521,265 R:dr. Importen af oberedda hudar och skinn har under de sednare åren i betydlig progression ökats och uppgick år 1834 till 1,805,093 skålp.

Vid 91 Pappersbruk, som år 1834 varit i gång, har tillverkningen bestått af 178,846 ris papper af diverse slag, 6,167 Lisp. Förhydningspapper och Papp, samt 111,519 st. Press- och Takpapper m. m., alltsammans upptaget i värde till 578,220 R:dr. Importen af utländskt papper har år 1834 utgjort 2,182 ris; hvaremot 30,283 ris blifvit till utrikes ort härifrån utförde.

Tillverkningen vid de i Riket befintliga 2:ne Porcellänsbruk, Rörstrand och Gustafsberg, har år 1834 uppgått till ett värde af 169,504 R:dr, hvaraf 87,277 R:dr vid Gustafsberg och 82,227 R:dr vid Rörstrand. Inhemskt Porcellän har samma år blifvit exporteradt för ett värde af 3,207 R:dr.

De fabriker, som äro inrättade för förfärdigande af mekanisk Redskap åt Fabrikerne och andra näringar, hafva år 1834 åstadkommit tillverkningar för ett värde af 78,186 R:dr., oberäknadt tillverkningen vid Motala mekaniska verkstad, som ej till Hallrätt uppgifver sina tillverkningar eller är ställd under Kommerse-Kollegii inseende. För låns erhållande i Manufaktur-Diskont-Fonden har emellertid tillverkningen vid Motala blifvit uppgifven till ett värde af 118,638 R:dr.

2:o Väfnadsindustrien, utöfvad i enskilta hushåll, har år 1834, likasom de föregående åren, utmärkt sig såsom den förnämsta och vigtigasle bland alla i Riket idkade husslöjder. Enligt de till Kommerse-Kollegium från Kongl. Maj:ts Refallningshafvande i Elfsborgs Län inkomne uppgifter, på qvantiteten af de berörde år i orten åstadkomne och afstämplade samt till andra delar af Riket förpassade väfveri-varor, har tillverkningen utgjort:

af Bomulls- väfnader 2,464,419 alnar.
af Linne-väfnader 787,021
af Vadmal och andra Ylle-tyger 843,065
Väfnader af diverse blandadt slag 3,917
tillsammans 4,098,422 alnar.
af Band 1,461,075 alnar.
af Dukar 742,921 st.
af Väst-tyg, Täcken, Mössor och Tröjor 36,209

Så vidt af Kronofogdarnes till
Länsstyrelserne afgifne
näringsuppgifter kan inhemtas, har, utöfver
hvarje orts eget behof,
blifvit år 1834 i
enskilta hushåll inom de öfrige
Länen förfärdigade och utom orten försända:

i Vester Norrlands Län, lärflen 412,000 alnar.
i Helsingland och Gefleborgs Län dito 840,000

hvarförutan från samma ort
blifvit afyttrade 37,000 £℔ Lin och
40,000 härfvor linnegarn.

i Calmare Län, diverse väfnader 300,600
i Hallands Län, Ylle- och Linneväfnad 276,880
utom 40,000 par strumpor.
i Christianstads Län, Bolstervar m. m. 40,000
i Jönköpings Län, Linneväfnad 16,000
i Linköpings Län, Vadmal och Linne-väfnad 16,700
i Götheborgs och Bohus Län, diverse väfnader 30,000
i Nyköpings Län, Ylle- och Bomulls-väfnad 18,500
på Gottland, Ylle-väfnader 5,000
samt i Skaraborgs, Kronobergs,
Westmanlands och Jemtlands
Län, tillsammans
27,750
Summa väfnader 6,081,852 alnar.

3:o Handtverkerierne. Värdet och qvantiteten af Handtverkeriernes tillverkningar uppgifvas ej till Kommerse-Kollegium: men af serskildt, genom Kollegii försorg, upprättade sammandrag, som upptaga antalet af Handtverkare i Städerne, med deras arbetare; af idkare utaf sådane stadsmanna näringar, hvilka ej kunna bestämdt hänföras till fabriker eller handtverk, samt af Gerningsmän eller Socken-handtverkare; äfvensom beloppet af den bevillning, som blifvit idkare i städerne ålagd för deras rörelse år 1834; inhemtas, vid jemförelse af de i dessa ämnen afgifne förtekningar för år 1833:

att Handtverksmästarnes antal i Städerne under år l834 minskats med 24;

att Gesällernes och Lärlingarnes antal deremot blifvit ökadt, i afseende å de förre med 19 st. och beträffande de sednare med 29 st.; hvaremot antalet af andra vid handtverk skattskrifne personer minskats med 22 st.;

att antalet af idkare utaf sådana handaslöjder, hvilka hvarken kunna hänföras till Fabriker eller Handtverkerier, blifvit minskadt med 1; men deras arbetares och betjenings antal ökadt med 196 st.;

att mängden af Gerningsmän å Landet blifvit ökadt, af Mästare med 573 st. och af Lärlingar med 247 st.; samt

att den Bevillning till Kongl. Maj:t och Kronan, hvartill Handtverkarne i Rikets Städer och idkarne af andra handaslöjder derstädes blifvit i och för deras rörelse år 1834 taxerade, utgjort: för Handtverkarne 103,898 R:dr och för de öfrige idkarne 22,630 R:dr. — Då Taxeringsbeloppet beräknas i förhållande till den inkomst, som af rörelsen erhållits, samt ofvanberörde Bevillningssumma öfverstiger den år 1833 debiterade, för Handtverkarne med 1,379 R:dr och för de öfriga idkarne med 1,092 R:dr; synes häraf kunna slutas, att Handtverkeri-rörelsen i Städerne under år 1834 snarare till- än aftagit.

Hernösand den 23 Jan. Denna stad har i de nyss förflutna kalla dagarne, eller rättare nätterna, fått mottaga besök, som för många varit rätt obehagliga — af ett sällskap vargar. De hafva spatserat på gatorna midt i staden, och varit otroligt närgångna. Inom några nätter hafva 10 hundar, efter hvad man vet, strukit med under deras besök. Man har utom staden sett dem i stora flockar. En Borgare här vaknade af sin hunds ovanliga skällande, och fann honom i strid med en varg, af hvilken han förföljdes ända in i förstugan. Det lyckades husbonden att rädda hunden, men vargen kom han icke åt. (Norrl. Tidn.)


[ 2 ]

UTRIKES UNDERRÄTTELSER

Frankrike.

Paris den 13 Jan. En tidning berättar följande: "General Ricciardo de Alava, Hennes Maj:t Drottning Isabella II:s Extraordinäre Ambassadör och Plenipotentiär-Minister vid vårt Hof, ankom den 5 dennes till Saintes (Charente). Han är åtföljd af en Öfverste och en Adjutant. Oaktadt han uppgaf sin egenskap af Ambassadör, ansåg sig Under-Prefekten i Saintes nödsakad att gifva honom tillkänna: att han (Prefekten) icke kunde taga på sitt ansvar att låta Generalen färdas vidare, i anseende till ofullständigheten af hans kreditiver och hans pass. Det synes, som skulle General Alava endast vara försedd med ett enda på Spanska språket skrifvit dokument, undertecknadt: "Jag, Drottningen." Detta papper innehåller icke någon graverad eller tryckt titulatur, och är hvarken försedt med sigill eller ens något emblem.

"Under-Prefekten har anmodat Ambassadören att qvarstanna i Saintes, till dess han hunnit undfå förhållnings-order från Paris. General Alava har utan svårighet dertill samtyckt, och har skrifvit till Hertigen af Frias, hvilken han efterträder såsom Spansk Ambassadör." (Journ. des Déb.)

Spanien.

Paris den 9 Jan. Vi hafva i dag från Madrid erhållit underrättelser om fortsättningen af den diskussion öfver det så kallade förtroendes-votum, hvars resultat redan är kändt. Aldrig har ett votum till förmån för en Ministèr bättre förtjent sin benämning; ty Cortes, och nästan hela Spanien, äro okunniga om Hr Mendizabals hemlighet, och det synes äfven att Hr Toreno icke är så alldeles säker på att känna något deraf.

Under de två sessionerna, den 30 och 31 Dec., i detta ämne, har Oppositionens motstånd icke varit särdeles häftigt, med undantag af några temligen bittra anmärkningar af Hr Perpina, hvilka skarpt tillrättavisades af Hr Ferrer, President i den Kommission, som haft i uppdrag att granska lagförslaget, men deri ingen enda ledamot erhållit del af den ryktbara finanshemligheten. Hr Mendizabal har erbjudit sig att upptäcka den för Hr Ferrer, om Kommissionen ansåg det behöfligt; men Hr Ferrer ville icke ha förtroende af en så vigtig hemlighet, hvilken, så tillsägandes, såmedelst satt honom i nödvändighet att dela Ministèrens ansvarighet. Det förutsattes likväl, och förste Ministern förband sig dertill på nytt, att icke allenast ett lån skulle undvikas, och att inga nya pålagor skulle äskas, men äfven att, i intet fall, enskiltas äganderätt skulle förnärmas.

De, hvilka uti denna diskussion hufvudsakligen försvarade Ministèren, voro Hrr Alcala Galiano och Arguelles. Hr Mendizabal höll ett långt och sakrikt tal, och yttrade bland annat: "att om efterdömen af enighet gåfvos från högsta makten ända till herdens koja, skulle alla Spanjorer bli försonade", och han tillade: "att detta vore en af Regerings-systemets hemligheter."

Emellertid är finans-frågan den, som mest sysselsätter alla gissningar, och hittills inskränker sig allt till blotta förmodanden. Hr Mendizabal, förskansad inom den mest officiella förbehållsamhet, har icke låtit förmärka det minsta af sina afsigter; ingen uppmaning har förmått honom lemna Kammaren upplysning om sin kredit-plan och sina förslager för anskaffandet af medel.

Om två dagar skall diskussionen rörande val-lagen öppnas i Prokuradores-kammaren. Man emotser intressanta öfverläggningar, att dömma af de åsigter, som dessa senare dagarne i Kammaren börjat göra sig gällande.

Det största lugn råder i Madrid. Krigs-Ministern ditväntades den 5; han har om sin återkomst underrättat Konselj-Presidenten. En plan för fälttåget, hvilken, i förening med den anbefallta utskrifningen af 100,000 man, försäkras skola bereda Karlisternas fullkomliga nederlag, har blifvit öfverenskommen emellan Generalerna Cordove och Evans.

Tidningar från Madrid af den 30 Dec. meddela en med kurir till Krigs-Ministern insänd bulletin, daterad Valladolid den 25 Dec, innehållande: att Portugisiska brigaden, under Baron Santa Marias befäl, den 19 inryckt i Ciudad Rodrigo, der den emottagits med fröjdebetygelser, och att korpsen den 21 satt sig i marsch till San Martin del Rio. Tropparnes disciplin berömmes allmänt. (Journ. des Déb.)

Österrike.

Wien den 8 Jan. Det förljudes att Hans Maj:t Kejsarens kröning, såsom Konung af Böhmen, icke, såsom man hittills trott, skall försiggå i Maj månad, utan först i Sept. innevarande år. Kröningen såsom Konung i Lombardiet, torde således icke komma att äga rum förr än år 1837. — Den till den 11 dennes redan tillkännagifna Bal-paré har blifvit afsagd, och inga karnavals-högtidligheter skola, enligt hvad det bestämdt säges, detta år äga rum inom Kejserl. borgen. Man vill veta, att Kejsaren hufvudsakligen fattat detta beslut med afseende å Hennes Maj:t Enke-Kejsarinnans ännu fortfarande sorg. Hennes Maj:ts uppvaktning har Nyårsdagen erhållit ny sorgdrägt. — Ungerska Landtdagen, som af Kejsaren erhållit ytterligare förlängning af tiden för dess sammanvaro, torde svårligen komma att åtskiljas före slutet af nästa månad. En omedelbar följd deraf, blir öppnandet af Siebenbürgska Landtdagen. (Hamb. Corresp.)

Italien.

Turin den 2 Jan. I går, Nyårsdagen, var stor gala vid hofvet. DD. MM. emottogo, på morgonen, de vanliga lyckönskningarne af Utrikes Ministrarne. Franska Ambassadören förde ordet uti Diplomatiska Korpsens namn; derefter emottogos Hofvet, Adeln och Militären. På aftonen emottogo DD. MM. Damerna. Senaten och andra Autoriteter erhöllo företräde aftonen förut. (Journ. des Déb.)

Schweitz den 10 Jan. Den 7 dennes öfverlemnade Franska och Sardiniska Sändebuden, Hrr Montebello och Blonay, sina kreditiver till Vororts-Presidenten.

Det lifliga deltagande, som i Würtemberg blifvit yttrade för anläggandet af jernvägar, har äfven i Schweitz funnit insteg, och äfven der, hvarest, i följd af det geografiska läget, man fäster största uppmärksamhet på hvad som tilldrager sig i Tyskland, nemligen i S:t Gallen. Man lofvar sig häraf en ökad liflighet i förbindelserna emellan södra Tyskland och Schweitz, Bodensjön och dess omgifning, samt öfra Rhendalen emellan Bregenz och Splugen. (Hamb. Corr.)

Danmark.

Köpenhamn den 15 Jan. Uti Stånds-församlingens sammankomst den 7 dennes, aflemnade den Kongl. Kommissarien till Ständernas pröfning förslaget till ett plakat, innehållande närmare bestämmanden rörande Tryckfrihetens gränsor. Tillika utvecklade han de skäl, hvilka föranledt detta lagförslag. Bemälte plakat, hvilket kan anses såsom tillägg till förordningen af den 27 Sept. 1799, stadgar: att en författare, som i opassande ordalag yttrar sig om Statsförfattningen, Rikets Lagar eller Regeringens handlingar, utan att likväl den elaka afsigten är så uppenbar, att han kan slällas under tilltal enligt 2, 3 eller 7 §§. af förstnämde förordning, skall likafullt ansvara för det han brustit i pligtmässig uppmärksamhet, och fällas till penningeböter. Sedan motion blifvit gjord om nedsättandet af en Kommitté som ägde att granska förslaget, blefvo till Ledamöter i denna Kommitté, som, enligt fattadt beslut, skulle bestå af 5 personer, valde: Sekreteraren Algreen-Ussing, Prokurator Haagen, Prosten Birch, Professor Bang och Grefve Holstein.

(Hamb. Corresp.)

Holstein den 11 Januar. Enligt hvad det förljudes, skall Stånds-församlingen, oaktadt den, i allmänhet, förklarar att besparingar inom Finanserne äro nödvändiga, och att inga nya skatter kunna åläggas, likväl ha beslutit, att föreslå och fördela en skattepålaga för de kostnader Ständerne sjelfve föranledt. — De af flere Regeringar utfärdade Förordningar i afseende å det så kallade unga Tysklands skrifter, hafva härstädes, der hittills sådana åtgärder icke behöft vidtagas, så mycket mera funnits böra tillämpas, som bland de anklagade äfven befinner sig en Holsteinare, vid namn Ludvig Wienburg. (Hamb. Corr.)

Turkiet.

Smyrna den 20 December. Från Bairut skrifves följande under den 24 December: "Druserne äro fullkomligt afväpnade, och de, hvilka icke velat underkasta sig denna skymf, måste lemna hus och hem, sunt flykta till bergstrakterne, der de nu jagas, såsom vilda djur, af Ibrahim Paschas soldater. Ingen dag förgår, att icke några, som våga sig fram ur sina gömställen, af dem dödas. Bergsinvånarne ha försökt, att motsätta sig afväpningsorderna, och hafva användt alla öfvertalande medel, att förmå Emir Beckir, att sätta sig i spetsen för en uppresning mot Egyptierne; men Fursten har bestämdt vägrat, att deltaga i deras plan, under förevändning, att han vore för gammal att företaga ett krigståg, hvilket, enligt hans åsigt, skulle bli lika långvarigt, som utgången blefve tvifvelaklig. Sanna förhållandet är, att Emir Bekir blifvit köpt af Mehemed Ali och Ibrahim, och att han, af denna orsak, gifvit sitt land till pris åt deras roflystnad. — l Alexandrette har man, för någon tid sedan, inskeppat 600 Bergsinvånare, som skola afsändas till Egypten. Det var en ryslig anblick, att se desse olycklige, fjättrade lill händer och lotter, och såsom förbrytare fängslade invid hvarandra, utmattade af mödor, och de flesle ur stånd satte, att taga ett steg, i anseende till den hårda behandling de under marschen fått röna af sina bödlar. Flere dogo efter framkomsten, i följd af otaliga lidanden; andra hafva afbrutna armar, eller buro blodiga spår af misshandlingar på sina kroppar. (Hamb. Corr.)


FRAGMENTER UR STATSLÄRAN.

(Forts. fr. N:o 17.)

Då rättsförfattningen, såsom sådan, har till föremål att åt hvar och en af Statens medlemmar utstaka och mot allt intrång skydda en viss krets för dess yttre fria verksamhet, så blir det i anledning deraf den naturliga tendensen af den ensidigt juridiska åsigten af Staten, att endast reflektera på den yttre formen af den borgerliga Samhälls-föreningen, men ej på dess inre anda och lifskraft. Då man gör det till Statens hela bestämmelse att vara en rättsanstalt, så ledes man deraf naturligen till ett sträfvande att söka uppnå och bibehålla det åsyftade rättstillståndet endast genom mekanismen af Statens inrättning, samt att tänka sig detsamma såsom oberoende af högre, andeliga krafters inflytelse. Det är sant, denna politiska Formalism har sällan framträdt i sin fullt konseqventa utbildning. I denna stränga konsekvens förekommer den knappt hos någon annan än Fichte, som uttryckligen gjorde det till Statens uppgift att, äfven under förutsättning af en allmän egoism hos dess medlemmar, och således utan att påräkna något understöd af deras moralitet, framtvinga och med ett slags mekanisk nödvändighet bibehålla ett orubbeligt rättstillstånd. Äfven Kant fattade väl Statens begrepp i allmänhet på ungefär samma sätt; men utvecklade det dock ej med samma konseqvens, bestämdhet och fullständighet. Detsamma gäller i ännu högre grad om Kants flesta föregångare, alltifrån Hobbes, den förste, hos hvilken man finner begreppet om Staten såsom en blott yttre Tvångs- och Säkerhetsanstalt. Emellertid har dock sjelfva den tendens, om hvilken här är fråga, ej blott röjt sin inflytelse inom de politiska theoriernas område, utan äfven derifrån öfvergått i det verkliga, praktiska lifvet. Häraf den utomordentliga vigt man i nyare tider lagt på Statsförfattningens form. Utgående från det i synnerhet af Rousseau framställda begreppet om den allmänna viljans nödvändiga syftning till det rättsenliga, har man deraf dragit den slutsatsen, att rättstillståndets bibehållande helt och hållet beror deraf, att Statsmakten, i detta ords vidsträcktaste bemärkelse, eller tänkt såsom omfattande alla den lagstiftande, verkställande och domaremaktens funktioner, i alla sina åtgärder utgör ett rent och troget uttryck af den allmänna viljan. Detta åter har man trott med full säkerhet kunna vinnas genom sjelfva Statsförfattningens mekanism, genom klokt beräknade och noggrant bestämda konstitutionella former, hvarvid man vanligtvis (i synnerhet med anledning af Lockes och Montesquieus framställningar af den Engelska Konstitutionens principer) grundat sin politiska theori på begreppet om en Statsmaktens delning mellan flera hvarandra motvägande och kontrollerande myndigheter, ehuru man åter än på ett, än på ett annat sätt sökt bestämma denna delning till åstadkommande af den sökta mekaniska jemvigten mellan delarne.

Vi bestride nu för ingen del den stora vigten af frågan om Statsförfattningens rätta och förnuftsenliga form. Vi erkänne utan all tvekan, att den i närvarande tid hos de flesta folk röjda mer och mer högljudda fordran af bestämda konstitutionella former för Regeringsmaktens utöfning blifvit framkallad genom hela gången af tidehvarfvets intellektuella bildning, samt att dess uppfyllande utgör ett väsendtligt moment af samhällslifvets fortgående utveckling. Så vida Staten tänkes såsom en organism inom den ideella verldens område, måste den, såsom hvarje organism, äga sin bestämda organiska struktur: det är denna, som utgör Statens politiska författning. Till denna hör nödvändigt äfven en viss Statsmaktens delning, så vida denna blott fattas i sin rätta betydelse, det vill säga, icke såsom en blott yttre mekanisk sönderstyckning, utan såsom ett inre organiskt förhållande mellan Statens väsendtliga, på en gång från hvarandra åtskiljda och med hvarandra sammanhängande funktioner. Men ett organiskt väsendes form och struktur åtskiljer sig just derigenom från den, hvilken tillhör ett blott mekaniskt konstverk, att den förra är bildad, icke genom en yttre eller främmande, utan genom en inre kraft, genom hvilken organismen utgör ett lefvande väsende: den organiska strukturen utgör ej något annat, än det inre lifvels framträdande i en yttre gestalt. Detta måste då äfven gälla om Staten. Dess form, dess politiska Författning, har blott så vida ett sant värde, som den utgör ett uttryck af en inre, andelig kraft, som inom denna form lefver och utvecklar sig. Det är detta, som den politiska formalismen ej inser eller erkänner. Den uppfattar formen, icke såsom ett uttryck af en inneboende anda, utan endast såsom en död form, vanligtvis bildad efter något beundradt främmande mönster; och den tror sig ha fullkomligen löst Statskonstens stora problem, så snart den lyckats att få Statsmaschinen enligt det förutsatta abstrakta begreppet om Statsmakternas delning, vederbörligen konstruerad.

Vilje vi närmare göra oss reda för hvad vi här kallat Statsorganismens inre, andeliga lifskraft, så kunne vi börja med den anmärkningen, att den andeliga kraften hos Staten, likasom hos individen, hufvudsakligen yttrar sig under tvenne modifikationer, nemligen dels såsom en intellektuell, dels såsom en moralisk och religiös kraft. Till dessa båda kommer hos individen visserligen ännu en tredje, nemligen den æsthetiska, och äfven denna har inom Staten något motsvarande, i den æsthetiska bildningens inflytelse på samhällstillståndet. En fullständig Statslära måste utan tvifvel göra ett behörigt afseende äfven på denna; men vi måste här förbigå den, då vi här blott lemna några fragmenter af en Statslära, och med afseende på det inskränkta utrymmet, endast kunne sysselsätta oss med dess vigtigaste hufvudmomenter.

Hvad först och främst beträffar den modifikation af Statens andeliga lifskraft, i hvilken den yttrar sig såsom en intellektuell kraft, så är dess begrepp ej någon svårighet underkastadt. Det har visserligen sin fulla riktighet, att den rätt förstådda allmänna viljan, det vill säga, den till sin natur allmänna, förnuftiga viljan, (hvilken, såsom gifven med sjelfva förnuftets väsende, måste, mer eller mindre klart utvecklad, finnas hos hvarje förnuftig varelse, och i denna mening är för alla förnuftiga varelser gemensam) aldrig kan åsyfta något annat än det rätta, och att den således, tänkt såsom yttrande sig inom det offentliga lifvets område, alltid måste vara rigtad på rättstillståndets bibehållande, och i allmänhet på uppnåendet af Statens bestämmelse. Man kan derföre ock ganska riktigt uttrycka hufvudproblemet för en Stats organisation genom den fordran, att Staten bör organiseras på det sätt, som ger den mest grundade förhoppning derom, att dess hela lif skall blifva ett rent uttryck, en oafbruten fortgående utveckling, af den till sin natur allmänna, förnuftiga viljan. Men om vi närmare göra oss reda för innehållet och betydelsen af denna fordran, så finne vi genast, att till dess fullkomliga uppfyllande oundgängligen förutsättes, att denna förnuftiga vilja skall vara, icke blott i allmänhet, utan äfven i sin bestämda tillämpning på alla inom Staten förekommande förhållanden, med full klarhet fattad af alla dem, som utöfvat något märkbart inflytande på Samhällstillståndet, och således framför allt af dem, som mer eller mindre deltaga i sjelfva Statsförvaltningen. Om denna rediga uppfattning af den förnuftiga viljans innehåll icke finnes åtminstone hos de samhällsmedlemmar, hvilka äga en öfvervägande inflytelse på Statens styrelse, måste, enligt sakens natur och erfarenhetens i alla tider upprepade [ 3 ]vittnesbörd, ganska många af de till Statsförvaltningen hörande beslut och åtgärder blifva stridande mot Statens rätt förstådda bestämmelse. De kunna ofta (t. ex. i alla de fall, då i en demokratisk Stat den obildade Folkmassan misstager sig om det rätta, eller missledes af sluga, herrsklystna Demagoger) utgöra ett uttryck af den subjektivt allmänna, hos hela Folkmassan verkligen för ögonblicket rådande viljan, utan att derföre öfverensstämma med den objektivt allmänna eller förnuftiga viljan. Det är nu klart, att hvad vi kallat den rediga uppfattningen af den till sin natur allmänna förnuftiga viljans hela innehåll endast kan vinnas genom en åtminstone bland Statens mera betydande medlemmar utbredd intellektuell bildning eller upplysning, i detta så ofta missbrukade ords rätta bemärkelse, i hvilken det innebär en sammanfattning af sanna och fullt utvecklade begrepp rörande alla med mensklighetens högre intressen sammanhängande, för lifvet och Samhället vigtiga ämnen. En sådan sann upplysning kan åter hos ett Folk ej beredas på annat sätt, än genom grundlig vetenskaplig forskning, hvars resultater, ifrån vetenskaps-idkarne, såsom de egentlige representanterne af Samhällets intellektuella lif, småningom sprida sig till Statens öfriga medlemmar. Detta den vetenskapliga forskningens och den deraf beroende intellektuella bildningens inflytande på Statslifvet är, i följd af det närvarande Tidehvarfvets hela karakter, i våra dagar ännu vigtigare, än det varit i någon föregående tid. Fullständigt betraktadt, kan detta den vetenskapliga forskningens inflytande på Staten sägas vara tvåfaldigt. Det röjer sig nemligen först och främst i hänseende till all naturvetenskaplig forskning, genom dess omedelbara materiella användbarhet på hela det industriella lifvet, eller på det oupphörliga utvidgandet af menniskans herravälde öfver naturen. Det är i synnerhet genom denna materiella användbarhet, denna mera handgripliga verkan på Folkets sinnliga välstånd, som den vetenskapliga forskningen i nyare tider tillvunnit sig Statens uppmärksamhet och omvårdnad. Men ehuru vigtig denna naturforskningens inverkan på det industriella lifvet onekligen är, med afseende på ett af de i det föregående nämda till Statens bestämmelse hörande hufvudmomenter, har dock den andra hufvud-afdelningen af den vetenskapliga forskningen, som sysselsätter sig med alla till den ideella verlden hörande ämnen, en ännu vigtigare och djupare ingripande, om ock för den ytlige betraktaren ofta omärklig, inflytelse på Staten. Det är genom denna del af den vetenskapliga forskningen, som det allmänna tänkesättet hos hvarje Folk bildas, och graden af dess egentliga upplysning bestämmes. Det är af denna, som rätts- och samhälls-begreppens mer eller mindre fullkomliga utveckling beror, och det är följaktligen ock af denna, som det beror, huruvida Statens hela förvaltning och styrelse skall komma att blifva ett mer eller mindre fullkomligt uttryck af den på uppnåendet af Statens bestämmelse rigtade förnuftiga viljan. Af dubbel vigt är denna inflytelse i ett Tidehvarf, hvilket, i likhet med det närvarande, helt och hållet beherrskas af Tankens verksamhet. Det stöd, hvilket Samhälls-inrättningen i alla föregående Tidehvarf haft i tron på en yttre autoritet, har genom reflexionens fortgående utveckling mer och mer blifvit försvagadt, och kan — må man en gång för alla lära sig att förstå det — aldrig mer återvinna sin förlorade styrka. För att inse detta, måste man göra sig reda för hela gängen af det nyare Tidehvarfvets hufvndsakligen på Kristendomen grundade bildning. Ehuru Kristendomen, vid dess allmännare utbredande, och i synnerhet sedan den hunnit bilda en andelig Stat, som sträfvade att beherrska den verldsliga, snart öfvergick i en yttre tvingande autoritet, som hämmade den vetenskapliga forskningens frihet, gaf den likväl, genom sina förfalskade och vanställda, men aldrig fullkomligt utplånade grund-idéer, en oupphörlig väckelse åt Tankens verksamhet. I århundraden brottades denna verksamhet, i oafgjord kamp, med den makt, som på en gång framkallade och fjättrade den. Stora uppfinningar och verldshändelser kommo ändtligen lill dess hjelp, och dess seger var afgjord. Den krossade sina bojor, men i öfvermodig känsla af sin återvunna sjelfständighet, missbrukade den snart sin vexande styrka. Ett Tidehvarf kom, hvilket kallade sig upplysningens, och genom denna benämning visserligen riktigt antydde sjelfva tendensen af hela den nyare tidens bildning. Men dess upplysning var blott half och ofullkomlig: den var af en mera negativ än positiv art. Betraktad såsom en öfvergång till en annan bildnings-period, tjente den att förbereda denna, genom en förvånande utvidgning af allt slags empirisk kunskap, och genom utrotandet af den föregående tidens förvillelser. Men den angrep icke endast förvillelserna och missbruken, utan äfven sjelfva de högre idéer, genom hvilkas förfalskning dessa blifvit föranledde. Den närvarande tiden har erfarit, och erfar ännu, den upplösande och förslappande inflytelsen af denna halfva, ytliga, negativa upplysning. Den har, i den mån den lyckats att göra sig rådande, sträfvat att utplåna tron på det Högre, och derigenom, i politiskt hänseende, angripit Samhälls-organismens innersta väsende, eller undergräft dess sedliga och religiösa grundval, likasom den, genom en half och ofullkomlig utveckling af rätts- och samhälls-begreppen, i hufvudsaklig mån medverkat att bereda den inre gäsning, hvilken i våra dagar hos så många Folk utbrutit i borgerliga oroligheler. Men huru mycket skulle man ej misstaga sig, om man trodde sig kunna motverka eller utrota det onda genom Tidehvarfvets och Folkens återförande till en föregående Bildnings-period! Alla försök af denna art, ehuru välmenta de stundom må vara, röja blott ett kortsynt och obetänksamt nit, som missförstår den af Försynen utstakade planen för Menniskoslägtets uppfostran. Att återföra odlingen till en punkt, hvilken den en gång hunnit förbi, är, efter sakens natur, omöjligt; ett sådant naturstridigt bemödande kan blott skenbart och för ögonblicket, men ej i sjelfva verket eller i längden lyckas. Bildningens gång är utan tvifvel i det Hela progressiv, om ock progressionen stundom, genom dess långsamhet eller genom vägens krökningar, blir omärklig för vår inskränkta blick. Den löper måhända i en spiral, men säkerligen ej i en cirkel. Den en gång till full känsla af sin sjelfständighet väckta reflexionen kan ej mer qväfvas, eller för någon längre tid hämmas i sin verksamhet: det närvarande Tidehvarfvet är dömdt att, med eller mot sin vilja, beherrskas af dess makt. Men om denna reflexion, såsom half och ofulländad, eller i sin karakter af en ytlig och blott negativ upplysning, verkat förstörande på det offentliga och enskilta lifvet, så skall den derernot, genom sin fullkomligare utveckling, leda till ett lifligare erkännande och ett klarare utredande af allt det, hvarpå menniskans sanna förädling beror. Bacos bekanta yttrande om Filosofiens förhållande till tron på Gud gäller ej blott om denna, utan om alla högre idéer. Ifrån början gifne under formen af en dunkel känsla, eller grundade på en yttre autoritet, kunna de blott genom reflexionens fullkomliga utveckling höjas till full klarhet för medvetandet, och dermed bevaras från all förfalskning, utan att förlora sin ursprungliga liflighet. Detta har sin användning äfven på de idéer, hvilka ligga till grund för all borgerlig Samhällsförening. Den närvarande tidens stora, ännu icke utkämpade politiska strid visar sig för den tänkande betraktaren såsom ett nödvändigt resultat af Tidehvarfvets ännu ofullandade intellektuella bildning. Den yttre striden har sin grund i en inre, och frigör blott ett yttre uttryck af denna. Det är en strid, börjad inom Tankens verld, och ifrån denna öfvergången i den borgerliga. Derföre vore det ock fruktlöst att hoppas ett verkligt och varaktigt biläggande af den sistnämda striden, innan den förra blifvit slutad genom stadgandet och det allmänna utbredandet af sanna, rediga och med mensklighetens högsta intressen fullt öfverensstämmande begrepp rörande alla för lifvet och Samhället vigtiga ämnen.

Det hittills anförda torde vara tillräckligt för att gifva åtminstone ett allmänt begrepp om hvad vi kallat Samhälls-organismens inre, andeliga lifskraft, betraktad i den modifikation af densamma, i hvilken den yttrar sig såsom en intellektuell kraft, motsvarande den intelligenta verksamheten hos individen. Men den yttrar sig, enligt hvad redan är nämdt, äfven i en annan för Staten lika vigtig modifikation, nemligen såsom en sedlig och religiös kraft. Äfven på denna måste vi fästa vår uppmärksamhet, för att göra oss reda för dess väsende och betydelse.

(Forts. e. a. g.)

I följd af Kongl. Maj:ts under den 10 Januari 1835 utfärdade Nådiga Kungörelse, angående ändring af 2 §. 10 Art. uti Reglementet för Allmänna Brandförsäkrings-Verket för Byggnader å Landet, får Direktionen af nämnde Verk härmedelst kungöra, att Brandsyn och Besigtning, i öfverensstämmelse med föreskriften i 1 §. 10 Art. uti omförmäldta Reglemente, bör, under loppet af innevarande år, anställas å följande försäkrade Egendomar, nemligen:

I Blekinge Län:

N:o 10,130. Fattigförsörjnings- och Skolehuset å en del af Tomten N:o 16, vid stora Kyrkobroen, i Ronneby Köping. N:o 10,191. Åbyggnaden vid Hemmanet N:o 87, Ekeberg, i Listers Härad och Mörrums Socken. N:o 10,337. Dito i Gården N:o 165, 166, 169 jemte en del af N:s 167 & 168 samt 176, vid hörnet af Petter Holms och Smedjegatorne samt Storgatan, i Ronneby Köping.

I Kalmare Län:

N:o 10,484. Handlanden Erland Fornanders, år 1816 ägde Gård, i Döderhultsviks Köping. N:o 10,485. Handlanden Sven Wykmans Olssons, år 1816 ägde Gård, i samma Köping. N:o 10,408. Handlanden Carl Johan Hederströms, år 1816 ägde Gård, i Pataholms Köping.

I Christianstads Län:

N:s 3821, 10,148. Åbyggnader å Hemmanet N:s 1 och 2 Marklunda, i Östra Göinge Härad och Onsby Socken. N:s 10,170, 10,171. Dito å Hemmanet N:o 1 Killeboda, i samma Härad och Loushults Socken. N:o 10,417. Dito å Hemmanet N:o 7 Loushult, i sistnämde Härad och Socken. N:o 10,451. Dito vid Årups Sätesgård, i Willands Härad, Ifötofta Socken. N:o 10,452. Ifötofta Sockenkyrka, i Willands Härad. N:o 10,486. Torekows Församlings Kyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,490. Åbyggnader å Hemmanet N:o 1 Esperöd, i Willands Härad och Wånga Socken. N:o 10,501. J. R. Lindboms, år 1816 ägde Mangårdsbyggnad i Torekows By af Bjäre Härad. N:o 10,552. Vestra Kamps Sockenkyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,553. Samma Sockens Prestgård.

I Elfsborgs Län:

N:s 3891, 10,495 och 10,496. Åbyggnader vid Hemmanet Gamlebokullen med Bomullsspinneri, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N:o 6888, 10,118. Dito vid Hemmanet Kattleberg Gästgifvaregården, i Ahle Härad, Skepplanda Socken. N:o 10,011. Dito vid Cathrinæfors Bruks-Egendom, i Bollebygds Härad och Björketorps Socken. N:o 10,439. Dito å Säteriet Hult, i Wäne Härad och Naglums Socken. N:o 10,497. Dito vid Säteriet Silarp, i Redevägs Härad och Dalums Socken. N:o 10,562. Wädtle Härads Tingshusbyggnad, i Lerums Socken. N:o 10,563. Åbyggnader vid Säteriet Hede, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N:o 10,579. En Fabriks-Inrättning på Hemmanet Sjuntorps ägor, i Flundre Härad och Forss Socken.

I Gefleborgs Län:

N:o 10,049. Åbyggnader vid Hemmanet Bringstad N:o 2, i Norra Helsingland, Harmångers Socken. N:o 10,252. Ena hälften af Dito vid Sunnersta Mjölqvarn å Häggesta Bys ägor, i Södra Helsingland och Bollnäs Socken, samt. N:o 10,252 A. Andra hälften af Dito. N:o 10,436. Dito vid 7/20:dels Hemmanet Stig, i Gestriklands Fögderi och Hille Socken, N:o 10,437. Dito vid Stiglunds Tegelbruk, i samma Fögderi och Socken. N:o 10,489. En Karaktersbyggning å Hemmanet Cathrineberg eller Walla N:o 3, i Ljusdahls Härad och Färla Socken. N:o 10,522. Mangårds och Stallbyggnader vid Hemmanet Åkersta, i Ljusdahls Härad och Socken.

I Götheborgs och Bohus Län:

N:o 9907. En Mjölqvarn på ägorna till Hemmanet Gårda, i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,131. En Vatten-Mjölqvarn å Hemmanet Brattefors, i Inlands Fräkne Härad och Ljungs Socken. N:o 10,139. Åbyggnader vid Lundby, Höke och Skomakaregårdarne, i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,194. Dito jemte en Fabriks-Inrättning på Utjorden Gubbero-ens ägor, i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,376 Åbyggnader vid Hemmanet Lundby Almgården i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,377. Dito vid Hemmanet Lundby Hökegården, i samma Härad och Socken. N:o 10,455. Dito vid Hemmanet Öfvertorp, i Tunge Härad och Foss Socken. N:o 10,491. Vestra Kasernbyggnaden vid Nya Varfvet. N:o 10,493. Åbyggnader vid Hemmanet Kåltorp Öfver och Nedergården, i Säfvedahls Härad och Örgryte Sorken. N:o 10,512. Dito vid Tomten N:o 21 å Nya Varfvet. N:o 10,559. Dito å Utmarken till 1/4 Hemmanet Mölndahl Knutsegården Fredriksholm eller Östernäs, i Askims Härad och Fessbergs Socken. N:o 10,564. Qvarnen Catrinedal med tillhörande Manbyggnad på Hemmanet Skällebräckes ägor, i Inlands Södra Härad och Ytterby Socken. N:o 10,596. Åbyggnader å Tomten N:o 25 på Nya Varfvet.

I Hallands Län:

N:o 10,243. Åbyggnader vid Hemmanet Åby Qvnrn, i Himble Härad och Träslöfs Socken. N:o 10,285. Dito å N:o 1, Hertinge Lars Nils Gård, i Åhrstads Härad och Skrea Socken. N:o 10,288. Dito å Stensjö Säteri, i Åhrstads Härad och Eftra Socken. N:o 10,289. Ett Tegelbruk å Säteriet Stensjös ägor, i samma Härad och Socken. N:o 10,460. Åbyggnader å Staden Warbergs Borgmästare-Boställe Skuetagård, i Himble Härad och Träslöfs Socken.

I Jönköpings Län:

N:o 10,166. Åbyggnader vid Säteriet Årbyholm, i Westra Härad och Bringetofta Sorken. N:o 10,355. Dito vid Göthaströms Bruks-Egendom, i Östbo Härad och Tofteryds Socken. N:o 10,433. Dito vid Säteriet Jerstorp, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. N:o 10,492. Klemmestorps Mjölqvarn med tillhörande Byggnader, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. N:o 10,549. Stångjernsmedja och Boningshus vid Tabergs Norra Hammare, i Tveta Härad och Barnarps Socken. N:o 10,557. Åbyggnader å Säteriet Hok, i Westra Härad och Svenarums Socken. N:o 10,558. Dito å Lindeforss Bruk, i samma Härad och Socken. N:o 10,613. Dito å Krono-Skatte-Rusthållet Olofstorp, i Tveta Härad och Sandseryds Socken.

I Stora Kopparbergs Län:

N:o 10,481. Åbyggnader vid Johannisholms Glasbruk, i Mora Socken. N:o 10,611. Albrechtshylte Masugn, i Grangärdes Härad och Socken.

I Kronobergs Län:

N:o 9324. Åbyggnader vid Stenfors och Ösmo Bruk, i Konga Härad. N:o 10,128. Dito å Hemmanet Lusshult, i Sunnerbo Härad och Wrå Socken. N:o 10,282. Dito å Hemmanet Rökla, i Allbo Härad och Wirstads Socken. N:o 10,560. Dito å Hemmanet Hönetorp Vestregården, i Allbo Härad och Wisslanda Socken.

I Malmöhus Län:

N:o 10,206. Åbyggnader på Markie Gård, uti Skytts Härad. N:o 10,212, Dito å Hemmanet N:o 4 Gissleberga, i Onsjö Härad och Skräflinge Socken. N:o 10,234. Dito vid Ramlösa Helsobrunn, i Luggude Härad. N:o 10,449. Dito vid Säteriet Trolleberg, i Bara Härad och Flackarps Socken. N:o 10,450. Dito vid Säteriet S:t Peders Kloster, i Torna Härad och S:t Peders Klosters Socken. N:o 10,586. Dito vid Egendomen Annetorp, i Oxie Härad och Hylie Socken. N:o 10,601. Dito vid Egendomen Ulricedal, i Oxie Härad och Husie Socken. N:o 10,602. Dito vid Egendomen Rosengård, i Oxie Härad och Westra Skräflinge Socken.

I Skaraborgs Län:

N:o 10,177. Åbyggnader vid Stallaholms Säteri, i Barne Härad och Essunga Socken. N.o 10,184. En Karaktersbyggning å Säteri-Rusthållet Ölanda, i Valle Härad och Eggby Socken. N:o 10,208. Åbyggnader vid Tubbetorps Sätesgård, i Valle Härad af Stenums Socken. N:o 10,255 A. Dito vid Hemmanet Yttersöra Lars Pengård, i Vadsbo Härad och Bergs Socken. N:o 10,255 C. Dito vid hemmanet Yttersöra Bengtsgården, i samma Härad och Socken. N:o 10,255 G. Dito vid Hemmanet Sjöråsen, i Vadsbo Härad och Lerdahla Socken. N:o 10,478. Ett Magasin och ett Boningshus å de så kallade Ekuddarne under Marieholm, i Vadsbo Härad och Lexbergs Socken. N:o 10,546. Åbyggnader vid Säteriet stora Kålltorp, i Skånings Härad och Gerums Socken. N:o 10,631. Dito å Horn Hermansgård eller Mariefors, i Vaddbo Härad och Lexbergs Socken. N:o 10,633. Dito å Skatte-Rusthållet Orresäther, i Vadsbo Härad Bergs Socken.

I Stockolms Län:

N:o 388, 8871. Åbyggnader vid Egendomen N:o 3 Stärkelsebruket å Kongl. Djurgården. N:o 10,369. En byggnad vid Lägenheten Mariäluud under nedra Frösunda Gård, i Danderyds Skeppslag och Solna Socken. N.o 10,471. Åbyggnader vid Bisslinge Egendom, i Sollentuna Härad och Eds Socken. N:o 10,520, Dito vid Frälsehemmanet Stockeby, i Danderyds Skepslag och Lidingö Socken, N:o 10,591. Ladugårdshus, Trösk- och Qvarn-Verk vid Menhamra, i Färentuna Härad och Eckerö Socken.

I Uplands Län:

N:o 9555. Åbyggnaden vid Jälla Sätesgård, i Vaksala Härad och Socken.

I Vermlands Län:

N:o 10,140. Ett Fattighus-Magasin, i Näs Härad och By Socken. N:o 10,141. Åbyggnaden vid Gården Brunsbohl å Säterriet Tibles ägor, i samma Härad och Socken. N:o 10,142. Dito vid Hemmanet Guttane, i Näs Härad och Tveta Socken. N:o 10,167. Åtskillige Byggnader vid Uddeholms Egendom, i Elfvedahls Härad och Råda Socken. N:o 10,186. Åbyggnader vid l/4:del af Hemmanet Skål, i Väse Härad Alsters Socken. N:o 10,187. Dito å Dito, Dito. N:o 10,203. En Karaktersbyggning på Herregården Annelund, uti Hemmanet Åhslanda, af Nordenmarks Härad Sillbodahls Socken. N:o 10,237. Ett Fattigvårds-Magasin, i Näs Härad och Bro Socken. N:o 10,238. Åbyggnader vid Hemmanet Stensherg, i nyssberörda Härad och Socken. N:o 10,139. Dito vid Säteriet Vestbro, i samma Härad och Socken. N:o 10,341. En Flygelbyggning vid Sälboda Bruksgård, i Jösse Härad och Gunnarskogs Socken. N:o 10,362. Ny Sockens Kyrka, i Jösse Härad. N:o 10,397. Åbyggnader vid Edsvalla Bruk, i Grums Härad och Nors Socken. N:o 10,469. Dito vid Hinnickehammars Bruk, i Fernebo Härad och Socken. N:o 10,507. Qvarn och Såg vid Rännforss Jern-Bruk, i Jösse Härad och Brunskogs Socken. N:o 10,508. Åbyggnader vid Brunsbergs Jern-Bruk, i samma Härad och Socken. N:o 10,510. En Karaktersbyggnad vid vestra Fors Herregård, i Gillbergs Härad och Glafva Socken. N:o 10,544. Manbyggnad och Qvarn vid Malsjö Gästgifvaregård, i Grums Härad och Socken. N:o 10,555. Verkstäderne vid Näs Räms Bruk, i Fernebo Härad och Räms Kapell.

I Vesterbottens Län:

N:o 10,383. Klockaren Jonas Arctædii, år 1816 ägande Gård å Kyrkovallen, i Nordmalings Socken.

I Örebro Län.

N:o 10,396. Åbyggnader vid Säteriet Valåsen med tillhörande Bruksbyggnader, i Carlskoga Härads Bergslag och Socken.

I Östergöthlands Län:

N:o 10,425. Qvarn och Sågbyggnader vid Säteriet Olstorp, i Ydre Härad och Askeryds Socken. N:o 10,477. Åbyggnanader vid Hemmanet Örnsnäs, i Aska Härad och Helgona Socken. N:o 10,483. Odensforss Kronoskatte Mjölqvarn, i Gullbergs Härad och Vreta Klosters Socken.

Och får Direktionen derjemte erinra vederbörande försäkringshafvare, att, derest ifrågavarande Brandsyner och Besigtningar icke varda förrättade, samt Instrumenterne deröfver till Direktionen ingifva inom detta års utgång, och hus eller byggnad sedermera brinner innan Besigtnings-Instrumentet inkommit, å ersättningen för brandskadan kommer att afräknas en fjerdedel, som blifver ägarens förlust. Stockholm den 9 Jan. 1836

F. S. Silfverstolpe.
N. af Wetterstedt.
Laur. Hjertström.
T. A. Munthe.

[ 4 ]Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademiens Herrar Ledamöter

sammanträda nästa Fredag den 29 dennes, kl. 6 e. m., uti Kongl. Krigs-Kollegii Hus vid Munkbron.


I anledning af det, vid Bolagsstämman med Aktieägarne i Södertelje Kanal och Sluss-Verk, den 28 April 1832, fattade beslut, äga Aktieägarne i berörde Verk till erhållande af utdelning för nästlidit år af Fyra Riksdaler på hvarje Aktie af 500 Rdr, inlemna sine Aktier till Direktionens Sekreterare, Kamereraren i Kongl. Stats-Kontoret Joh. Th. Östman; och återfås Aktierne 14 dagar efter uppvisandet. Stockholm den 15 Jan. 1836.

Direktionen.

Hrr Aktieägare uti Hypotheks-Kassan för Bruksägare erinras att tredje inbetalningen af 250 Rdr B:ko per Aktie, skall verkställas inom denne månads slut och att annars hemfaller till Hypotheks-Kassan, allt hvad förut insatt blifvit. Stockholm den 26 Jan. 1836.


Respektive Herrar Delägare uti Ångfartyget Kometen, behagade till den årliga Bolagsstämmans hållande, sammanträda på Stadshuset i Norrköping Torsdagen den 18 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., då äfven qvittenserna å det inbetalta Aktiebeloppet böra medhafvas, för att utbytas mot Aktiebref.

Direktionen.

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Hudiksvalls Rådhus-Rätt har, medelst offentliga stämningar, inkallat: 1) Aflidne Handlanden Daniel Backstens, och 2) Skomakaremästaren Frans Petter Hagermans samtlige Borgenärer till den 29 Februari nästkommande år 1836, kl. före 12 på dagen, att sina fordringar, vid talans förlust, inför Rådhus-Rätten styrka och bevaka, på sätt Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket tredje gången kungöres.

= Enligt beslut denna dag, har Rådhus-Rätten i Sköfde, genom offentlig stämning, kallat Sadelmakaren C. F. Ekströms och dess Hustrus samtliga Borgenärer, att å Måndagen den 29 Febr. nästkommande år, kl. före 12 på dagen, deras fordringar så anmäla och styrka, som 1830 års Konkurs-Lag bestämmer, vid förlust af all vidare rätt och talan. Sköfde Rådhus den 24 Augusti 1835.

= Att Svartlösa Härads-Rätt, enligt beslut å Urtima Ting den 29 Augusti innevarande år 1835, genom offentlig stämning kallat och förelagt Arrendatorn Carl Fredlunds vid Dalen, Bränkyrka Socken, samtliga Borgenärer, att före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af Lagtima Tinget i Häradet, näst efter 6 månader ifrån berörde dag deras hos Fredlund egande fordringar, på sätt Konkurs-Lagen föreskrifver, inför Härads-Rätten uppgifva och styrka med den rätt till betalning den ena framför den andra förmenar sig ega och detta vid förlust af all talan till desammas utbekommande; det varder härigenom 3:dje gången kungjordt.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Genom ett den 28 Augusti 1834, i vittnens närvaro upprättadt och vid Stockholms Stads Ädle Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare lagligen bevakadt inbördes Testamente, hafva Kantorn vid Mariæ Madalenæ Församling, Carl Sandborg och dess Hustru Catharina Margaretha Sandborg, född Elfström stadgat, att hvilkendera af dem den andra öfverlefver, skall ensam och allena behålla och efter behag disponera all deras Egendom, både löst och fast såsom laglig och välfången Egendom, utan intrång af någonderas arfvingar; hvilket i anseende till ena makans Catharina Margaretha Elfströms år 1835 timade död, härmedelst första gången kungöres; ägandet den aflidnas arfvingar, att inom natt och år efter det denna annons blifvit tredje gången införd, klander å berörde Testamente anställa, om de dertill finna sig befogade.

= Genom muntligt, inför Rådhus-Rätten i Lidköping lagligen styrkt och bevakadt Testamente, har numera aflidne Pigan Anna Maria Häggren tillagt dess Dotter Christina, gift med Rådmannen i Sköfde L. Torin, sin efterlemnade qvarlåtenskap, bestående uti en Koffert med deruti förvarade klädespersedlar m. m.; hvilket Anna Maria Häggrens öfriga okända Arfvingar härigenom tillkännagifves, med erinran, att de, enligt bemälte Rådhus-Rätt, under den 20 Mars sistl. år, meddelade beslut äga att, i fall de finna sig dertill befogade, inom natt och år härefter, ofvanberörde Testamentariska förordnande i laga ordning klandra.

= Drängen Bengt Andersson, född i Södra Jordstorp, Grenna Socken, är död den 31 Februari 1835; den som vet sig vara rätt Arfvinge till hans qvarlåtenskap, får anmäla sig hos mig inom natt och år; min address är Grenna och Reaby

Jonas Hägg.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Att den Bolagshandel vi hittills idkat under firma Wessberg & Kollberg, med denna dag efter skedd vänlig öfverenskommelse upphört, och att vi hvar för sig betala Bolagetskulder och inkassera dess fordringar, enligt oss emellan upps gjord liqvid; få vi, Författningarne likmätigt, härmed tillkännagifva. Halmstad den 1 Jan. 1836.

J. L. Wessberg.
C. M. Kollberg.

= Att den Handels- och Fabriksrörelse undertecknade idkat under firma L. J. Wåhlberg & Comp., har efter vänlig öfverenskommelse, med denna dag upphört, och fortsätter jag C. G. Lindquist samma rörelse under eget ansvar, samt liqviderar alla Bolagets skulder och uppbär alla dess fordringar; få vi enligt Författningarna tillkännagifva. Nyköping den 2 Jan. 1836.

L. J. Wåhlberg.
Carl G. Linquist.

= En Revers på 2700 R:dr Rgs, af Hrr James Dickson & Comp. till Löjtnant Bagge, daterad den 12 Maj innevarande år, är till Kapital och Ränta betald, och dödas härmedelst. Götheborg den 15 Dec. 1835.

= Att undertecknade ingått Handels-Bolag, under Firma P. A. Franzon & Comp.; varder härmedelst, enligt Författningarne kungjordt. Nora den 2 Jan. 1836.

P. A. Franzon,
P. Pehrsson,
i Vassland, Jernboås.

= Skräddare-Gesällen Carl P. Rydberg, som flere år vistat dels i Stockholm och dels i andra trakter inom Fäderneslandet, ankom 1834 till Loftahammar och ärnar derstädes ingå äktenskap, men saknar fullständiga bevis om ledighet dertill. Lagliga jäf emot denna förening, i fall sådane skulle finnas, böra inom den tid Förfättningarne föreskrifva, hos undertecknad anmälas. Söderköping och Lofta den 22 December 1835.

Sam. Aspling,
Prost och Kyrkoherde i
Lofta och Loftahammar.

= Min man, Skomakaren Lars Abrahamsson, om hvars vistande någon kunskap ej kunnat erhållas, allt sedan han år 1828, ifrån hemorten afvek, antydes härmedelst, i fall han lefver, att, inom den tid Lag föreskrifver, sig hos mig infinna, i annat fall ärnar jag söka laglig äktenskapsskillnad, för att träda i annat gifte. Westervik, Lofta Socken och Hägg den 22 Dec. 1835.

Anna Stina Jaensdotter.

AUKTIONER.

= Genom offentlig Auktion, som anställes inför Jönköpings Regementes Beklädnads-Direktion, å Lands-Kontoret, Lördagen den 20 nästkommande Februari, kl. 11 f. m., upphandlas för Regementets behof 4,625 alnar blekt Tältduk, 1 aln 10 tum bred, 1,600 alnar Buldan af 1 alns bredd, 240 dussin Kompositionsknappar, 1,000 stycken Skjortor, 1,000 par Strumpor och 1,000 par Skor. Dessa Beklädnadsämnen och persedlar, hvars profver och modeller äro att tillgå vid Regementets Majors-Expedition därstädes, böra, senast den 2 påföljande Maj, utan kostnad för Direktionen, lefvereras vid Regementets Förrådshus å Skillingaryd. Förseglade anbud skola, för att vara gällande, skrifvas särskilt för hvarje slags vara eller persedel, som erbjudes och å omslagen innehålla uppgift på den sort, hvarå anbud göres, samt före Auktionen insändas under adress: Jönköping till Beklädnads-Direktionen, hvilken dem vid Auktionstillfället öppnar och deras antaglighet pröfvar; och åligger de Levererande att anskaffa vederhäftig, af behörig Embetsmyndighet godkänd proprie borgen för de leveranser, de sig åtaga. Jönköping den 21:sta December 1835.

På Beklädnads-Direktionens vägnar,
C. G. Bergenstråle.
H. Stjerngranat.
C. N. Modin.

= Måndagen den 29 Februari detta år å f. m., försäljes härstädes, endast uti uppslag Tobaks-Fabrikören Petter Helin J:sons till Borgenärer afstådde på Kungsholmen nedanföre Torget vid sjön Mälaren, samt hörnet af Lastageplatsen och kontinuation af Garfvaregatan, uti Qvarteret Asplund, under gammal Nummer 79 och ny Nummer 1, å fri och egen grund, utgörande 30,528 qvadratalnar belägne, och för 59,958 R:dr 42 sk. 8 rst. B:ko Brandförsäkrade fasta Egendom. Denna Egendom utgöres af ett stort tvåvåningars Stenhus med utbyggd Frontispice om treiine våningar. Rummen i detta Hus äro försedda med oljemålade väggar och väftapeter samt flere större Trumåer. En ny stor Magasinsbyggnad af Sten, ett tvenne våningars Stenhus med Frontispice, inrättadt till Tobaks-Fabrik, hvaruti finnes en inmurad Kopparpanna med Metallkran, en större och tvenne mindre Kölnor med Jerndörrar och Ugnar, llere mindre Sten- och Trädhusbyggnader, en större Trädgård med en mängd Fruktträd och Buskar, Jordland, Drifbänkar, samt ett Drifhus med tillhörande Fönster, en Sjögård eller Basing med Stenmurar, samt ett mindre Badhus. Närmare beskrifning är här att tillgå alla förmiddagar, från kl. 11 till 1, utom Auktionsdagarne. Och bör minst l/8:del af inropssumman såsom handpenning vid Auktionstillfället erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 18 Jan. 1836.

= Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gefleborgs Län Kungörelse af den 9 December nästlidne år, kommer Hemmanet N:o 5 i Berg, Hamrånge Socken, af Gestrikland, om 2 öres 3 penningelands skatt, tillhörigt Färgare-Gesällen Jonas Löf, värderadt till 744 R:dr 24 sk. B:ko, genom Utmätnings-Auktion, som förrättas å Lands-Kansli-Salen i Gefle den sextonde (16) instundande Februari, kl. 12 på dagen, att till den mästbjudande försäljas, hvilket fordringsägare härmedelst kungjordt varder andra gången.

= För skuld i mät tagne N:o 23, 24, 25, 26, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51 och 52 Ingelstad med Ingetstads mölla N:o 1 4 5/8 Säteri Frälse och Gatehusen N:o 3, 4, 5, 6, 7, 12, 13 och 14 1/2 mant. Frälse Ingelstad samt 30 R:dr Frälseränta med natura-prestationer af Skatte Frälsehemmanen N:o 3 7/38 och N:o 15 1/16 mant. Östra Herrestad N:o 1 9/64, N:o 2 9/32, N:o 3 3/16, N:o 6 7/32, N:o 10 1/16, N:o 20 3/16 och N:o 22 3/16 mant. Hannas, N:o 6 3/16. Södra Qvärrestad, N:o 2 7/16, N:o 4 3/16, N:o 11 3/16 Lunnarp och N:o 2 1/4, 8 1/4, 9 1/4, 10 1/4, 11 1/4, 15 1/4, 16 1/4, 17 1/4, 18 1/4, 19 1/4, 20 1/4, 21 3/16 och 22 3/l6 mant. Ingelstad belägne uti Ingelslads Härad, komma genom offentlig Auktion, som förrättas af Krono-Fogden i orten, att för Tredje gången utbjudas till försäljning å Hammenshögs Tingsställe Måndagen den 29 Februari instundande, kl. 12 på dagen. Med köpeskillingens erläggande och egendomens tillträde förhållet efter lag; och bör fordringsegarne, för hvars räkning egendomen blifvit utmätt, föranstalta, att inteckningsägare om Auktionen förut erhålla kännedom, hvilket må ske genom denna kungörelses införande i Stats-Tidningen 3:ne gånger, sista gången minst 14 dagar före Auktionen. Christianstads Lands-Kansli den 5 Januari 1836.

På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
J. N. Bråkenhielm.
O. Beckmann.

= Då icke anbud vid andra Auktionstillfället den 12:te dennes blef gjordt å Stenfors enramiga finbladiga Sågverk med derunder lydande Skogar och 1/16 dels mantals Skatt, i Byn Ånabet i Nysätra Socken, så kommer ny Auktion att hållas den 24 inst. Februari, kl. 12 på dagen, vid nämnde Sågverk, och kommer äfven det Timmerförlag som finnes ditfördt och på landbackarne att under samma klubbslag medfölja, Ånabet den 15 Januari 1836.

Sysslomän i vise Klockaren
J. Dalqvists Konkurs.

= Genom öppen och frivillig Auktion, som Onsdagen den 17 instundande Februari, kl. 11 f. m., hålles å Veterinär-Inrättningens lokal vid Carlstad, kommer Egendomen Bäck, 2 mantal frälse, i Carlstads Län, Näs Härad och By Socken, att till den högstbjudande försäljas. Egendomen, som har 4 Dagsverkstorp och en utmärkt bördig jordmån, men knapp skogttillgång, äger en ypperlig belägenhet vid Byelfven och stora segelleden, med en Lastageplats och Faktori som lemnat betydlig årlig inkomst. Mangården med 2 våningars Corps de Logis under Schiffertak, ligger helt nära Kyrkan och en fjerdingsväg från stora landsvägen emellan Carlstad och Åmål. På denna Egendom födes för närvarande 5 Hästar, 8 Oxar, 45 Kor och Ungboskap samt ett mindre antal Får. Af utsädet 13 à 15 tunnor Hvete och Råg samt 80 tunnor Vårsäd, beräknas afkastningen i medelmåttiga år, till 16 tunnor Hvete, 60 tunnor Råg, 50 tunnor Ärter och Korn, samt 350 tunnor Hafre. Ett Bankolån af omkring 2600 R:dr mot 4 proc. samt ett Kassalån af 2250 R:dr emot 6 proc. få i Egendomen innestå och resten af köpeskillingen liqvideras: 1:o med intecknad Revers å 5000 Rdr, hvilka emot 5 proc:ts ränta få innestå i 3 år och sedermera betalas efter ett års förutgången uppsägning, 2:o med köparens Revers å 3000 R:dr, försedd med antaglig borgen, att med 6 procents årlig ränta betalas efter ett års förutgången uppsägning, samt 3:o med kontant erläggande af återstoden innan tillträdet af Egendomen, som sker den 25 Mars detta år. Om vilkoren i öfrigt och Egendomens närmare beskaffenhet lemnas underättelse af Kammar-Rätts-Rådet C. C. Munthe i Stockholm och af Kamereraren C. G. Nyström i Carlstad.

= Torsdagen den 25 Februari å f. m., detta år, försäljes härstädes, endast uti uppslag, Segelmakaren F. W. Elgs Konkursmassas en fjerdedel uti Huset N:s 2 & 5, beläget emellan Glasbruksgatan och Stadsgården, uti Qvarteret Glasbruket nedre och Cathrinæ Församling å Södermalm. Uti denna Egendom befinnes flere större och mindre Magaziner samt Salubodar; och är densamma belägen å fri och egen grund samt brandförsäkrad till det hela för 20,666 Rdr 32 sk. Banko. Minst l/6:del af inropssumman bör vid Auktionstillfället såsom handpenning erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 18 Jan. 1836.

BOUPPTECKNINGAR.

= Som Bouppteckning efter aflidne Handlanden G. Hammarström i Enköping förrättas den 5 instundande Februari, behagade de som hafva fordringar, uppgifva dem, och de som häfta för skulder, liqvidera dem dertill, i nämde Sterbhus. Enköping den 8 Januari 1836.

= De, hvilka äga någon fordran i Sterbhuset efter Kapitenen vid Kongl. Maj:ts Flotta Claes Wilh. Nauckhoff, så ock de, som till nämde Sterbhus häfta i skuld, eller eljest med detsamma hafva annan oafslutad affär, anmodas att innan Bouppteckningsförrättningen, som kommer att för sig gå i början af instundande Mars månad, skriftligen anmäla förhållandet, så i ena som andra afseendet till Boets Utredningsman, Lagmannen G. Nyman, hvars address är Nyköping.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Prosten och Kyrkoherden Hr Lars Petter Spiering, anmodas de, som äro något skyldige eller hafva fordringar hos Sterbhuset, sådant inom den 15 nästkommande Februari i Sterbhuset anmäla. Eds Prästgård den 11 Januari 1836.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Ståthållaren, Öfversten och Riddaren Hr J. A. von Gerdten, behagade alla de, hvilka med den aflidne hafva oafslutade affärer, sådant, så fort ske kan eller sist inom nästkom. Februari månads slut anmäla, antingen hos Öfverste-Löjtnanten och Riddaren E. A. von Gerdten på Carlstad och Apertin eller Hr Intendenten E. Sundell på Strömsholm. Stensborg vid Eskilstuna den 14 Jan. 1836.

A. E. Lönnberg.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Samtlige Borgenärerne i Hr Kapitenen Gustaf Wiggmans vid Norra Möre Härads-Rätt anhängige Konkursmål, kallas till sammanträde på Tingsstället Rockneby, Tisdagen den 8 nästkommande Mars, kl. 10 f. m., då frågan förekommer om Fastigheternas försäljning och andra Massan rörande angelägenheter. Hvad de närvarande besluta, gäller äfven för de frånvarande.

A. Raab.
J. J. Bergström.
Gode Män.

= Hrr Borgenärer i Fabrikören J. A. Båths gäldbundna Bo, behagade sammanträda å Stadshuset härstädes, Fredagen den Tolfte (12) nästkom. Febr., kl. 3 e. m., för att emottaga redovisning för Massans tillgångar, uppbära utdelningen och lemna undertecknad Syssloman decharge. Norrköping den 12 Jan. 1836.

J. M. Hörning.

= Borgenärerne uti f. d. Gårdfarihandlanden Hans Josephssons gäldbundna Bo, behagade allmänt sammanträda på Källaren i Norrtelje den 26 Febr. 1836, kl. 12 på dagen, för att öfverenskomma om Massans angelägenheter. Vid samma tillfälle försäljes de Massan tillhörige fordringar, om hvilka närmare underrättelse erhålles vid Auktionstillfället, hvarföre betalning på stället erlägges. Och erinras de frånvarande om Konkurs-Lagens föreskrift.

Kuratorer.

= Viktualiehandlanden i Upsala J. O. Lejströms Kreditorer, kallas att sammanträda å Hr Hjertmans Källare härstädes, Onsdagen den 17 Februari, kl. 4 e. m., för att taga kännedom om Boets ställning samt öfverlägga om Massans öfrige angelägenheter. Upsala den 17 Januari 1836

Kuratorer.

= Som vid sammanträdet den 11 dennes af John Nonnens och Lorentska Brukens Konkursmassas Kreditorer, fråga blifvit väckt om delning af Massans Sockerbruk och Porterbryggeri, på så sätt, att hvartdera för sig skulle utbjudas först, och sedan båda gemensamt, hvarefter det jemförelsevis högsta anbudet skulle gälla, såvidt nemligen, efter af då utsedde män föregången besigtning, en sådan delning kan, med sannolik fördel för Massan äga rum, öfver hvilket sednare förhållande berättelse skulle afgifvas den 25 nästkommande Februari; så kallas härmedelst samtlige Herrar Fordringsägare i berörde Massa, att å sistnämnde dag sammanträda kl. 10 f. m., på Massans Kontor, för att afgöra såväl sagda ärende som försäljningsvilkoren i öfrigt, samt hvad eljest af Massans angelägenheter då förekomma kan; och påminnes om Konkurs-Lagens föreskrift för de uteblifvande. Götheborg den 15 Januari 1836.

Sysslomän.

= Hrr Kreditorer uti Garfvaren Joh. Westerlings Jh:sons Konkurs, varda härmed kallade att sammanträda hos undertecknad, Måndagen den 15 Febr., kl. 3 e. m., för att välja ny Kurator efter nu mera Kurator Rådman Hallgren som gjort Cession, samt för att välja Revisorer, granska Massans räkenskaper och handlingar och för att besluta om hvad mera som kan förekomma till åtgörande i nämde Massa. Örebro den 18 Jan. 1836.

Joh. Fischer,
Kurator.

= Sedan så ringa antal af Fordringsägare vid det sist utsatte sammanträdet med Byggmästaren E. Källbergs Borgenärer voro tillstädes, så kallas härigenom Fordriugsägarne uti nämnde Konkurs, att ytterligare sig infinna å Sala Stads-Källare den 17 nästk. Febr., då de frånvarande få åtnöjas med hvad de närvarande besluta. Sala den 24 Dec. 1835.

P. O. Lundqvist.
A. Ingbegr.

Annonser.

DIVERSE.

ANMÄLAN.

= Å Utter & Comp. och de flesta Boklådor i Stockholm och Landsorterne emottages subskription å Christ. Langhausens Förklaringar öfver årets alla Sön- och Högtidsdagars Evangelier, hvilka, bearbetade af Hr Kongl. Hof-Predikanten J. W. Tullberg, nästa år från trycket utkomma, under titel af: Vägen till Guds Rike eller Postilla för Olärde. Profblad, som utvisar arbetets plan och beskaffenhet, förevisas. De resp., hvilka, uppmuntrade af Förläggarens anbud, behaga samla Subskribenter, emot det för denna möda erhålla hvarje 6:te exemplar gratis, äga, ifall de sådant åstunda, att å Boklådorna erhålla Subskriptionslistor. Boken kommer att utgöra omkring 32 ark, och beräknas Subskribenter till blott 1 sk. 4 rst. Banko för arket, utom häftningskostnaden, samt kommer icke, äfvensom den öfverstiger 32 ark, att af Subskribenterne betalas med mera än 1 R:dr; hvaremot nedsättning i detta pris af dem tillgodonjutas om arktalet skulle blifva mindre. Boklådspriset blir betydligt högre. Inga penningar erläggas förrän boken emottages.

Af Magasin för Konst, Nyheter och Moder är I:sta Häftet utkommit och innehåller: Pl. 1, Casimir Delavigne och hans Folksång, La Parisienne; Pl. 2, en populär Bal i Paris; Pl. 3, trenne moderna Fruntimmerskappor; Pl. 4, Mode-Kostymer för Damer och Herrar. — Prenumeration för innevarande år emottages i Stockholm, i Hedboms Bokhandel och i Landsorten på alla Post-Kontor.

= Prenumeration å hel årgång af Svensk Författnings-Samling för 1836, med dertill hörande 2:ne Register och Titelblad, erhålles hos Herrar Postförvaltare i Landsorterne, mot erläggande af Fem (5) R:dr B:ko, jemte 32 sk., dem tillfallande, utdelnings-arfvode. Denna prenumeration kan äfven ske hos Hr Sekreteraren D. F. Westman vid General-Post-Kontoret, eller ock uti Författnings-Samlingens Expedition på Riddarholmen (Kongl. Tryckeriets lokal), hvarest exemplarens kuvertcring och afsändning till vederbörande Post-Kontor, äfvensom Samlingens utdelning till Prenumeranter i Stockholm, besörjes. Stockholm den 15 December 1835.

= Sedan jag för något öfver 2:ne år sedan, såsom tillförordnad Förmyndare för min Systersson, f. d. Husaren vid Smålands Kongl. Husar-Regemente, B. Otto Sandell, med honom uppgjort och till fullo likviderat det honom tillkommande arf, och således i allo är från honom skiljd, så får jag härmed hos hvarjom och enom tillkännagifva, att ej något förtroende bör lemnas bemälte Sandell för min räkning, och skulle han också möjligtvis vara försedd med något dokument som kunde föranleda att lemna honom kredit å mina vägnar, så erkännes ej detta af mig, såsom falskt och obehörigt; af förekommande skäl och anledningar, ser jag mig föranlåten, att sådant på detta sätt tillkännagifva, och mot all kraft och verkan af missbruk protestera. Sandsjö af Kronobergs Län.

B. Oséen.
Komminister.

Uti Allmänna Enke- och Pupill-Kassan erhållas Lån, emot 6 procents ränta och inteckning uti antingen Stenhus-Egendom i Stockholms Stad, till högst 2/3:delar af Brandförsäkringsvärdet, eller Landtegendom till högst hälften af taxeringsvärdet efter de tio sista årens medium. Närmare underrättelser lemnar Kassans Kamererare, som bor uti Huset N:o 11 vid Storkyrkobrinken.


Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)