Utdrag utur alle ifrån den 7. decemb. 1718. utkomne publique handlingar, placater, förordningar, resolutioner och publicationer

1718
1719  →


[ 1 ]

DEn 7. Dec. utfom genom Trycket 1) en författad Tacksäijelse-Skrift, angående Hans Högsts-Sal. Kongl. Maj.ts frånfälle, som blef upläst uti alle Församlingar öfwer hela Riket. 2) En allmännelig Bön för Hennes Kongl. Maj:t ock det Kongl. Huset, at brukas i Församlingarne efter Predikan of Böne-stunder, ock 3) utkommo Texter til en allmän Klago-Dag öfwer Högstbemälte Hans Kongl. Maj:ts Död. Ottesångs-Texten togs af Amos VIII. v. 9. Högmässo-Texten af den 60. Psalmen, v. 3, 4, 5. od Aftonsångs-Texten af Jer. VI. v. 26. Klage-Dagen hölts den 18. Febr. 1719.

Den 11. Dec. Placat angående Mynte-Tecknen ock Ständernas mindre Sedlar.

Desse Mynte-Tecken ock Sedlar, hwilka i Handel ock Wandel dädanefter som tilförande skola ware gångbare, må ingen sig fördrista at rata, eller för den orsakens skull Priset på Warorne at stegra[1], hälst Kongl. Maj:t den nådiga Försorg wil hafwa, at sådane utwägar framdeles skola blifwa tagne, hwarigenom Ständernes mindre Sedlar aldeles måge indragas, Mynte-Tecknen efter handen förminskas, ock redbart Mynt uti Riket återskaffas[2].

[ 2 ]

Den 15. Dec. Öpet Påbud angående en Allmän Riksdag.

Sedan Gud den Aldrahögste igenom en oförmodad hastig Död behagat bortryckia Hennes Kongl. Maj:ts Högtärade Herr Broder, den Stormäcktigste Konung CARL den XII:te, Glorwyrdigst i åminnelse; så lärer det Riksens Ständer behageligit wara at förnimma, det Hennes Maj:t, af en innerlig omwårdnad för deras wälfärd, ej låtit sig af tidernes bedröfwelige utseende afskräckia, at, utan upskof, tilträda den, igenom berörde Dödsfall, i förmågo af Hennes Kongl. Maj:ts Arfs-rättighet, Henne tilfallne Kongl. Thronen, ock at Hennes Maj:t Sig allaredan Regeringen antagit, i det fullkomliga ock redan förut emot Rådet förklarade Upsåt, at wilja rätta hwarjehanda upkomne nyheter, ock aldeles afskaffa den så kallade Souveraineteten[3], hwilken Hennes Maj:t för Sig ock Sine Efterkommande til ewärdelige tider Sig aldeles afsäger, wiljandes sättia Riket uti des gamla skick ock wäsende igen. Kongl. Maj:t drager däremot til Riksens Ständer det nådiga förtroende, det de med samnad Råd och Hand lära understödia den bördan Hon Sig påtagit. Til hwilken ända Hennes Maj:t för godt funnit, at sammankalla dem til en allmän Riksdag til den 20. Jan. 1719. etc. etc.

Den 19. Dec. Placat angående Bergsbrukens förseende med Spannemål ock andre lifsmedel.

Som det förspörjes, at den i Bärgslagen warande brist på Spannemål skal däraf härröra, at Landt-Mannen icke wil den til salu aflåta emot Mynte-Teckn; så har Kongl. Maj:t funnit sig föranlåten, härmed at kundgiöra, Sig til des trogne Undersåtare, icke allenast af Allmogen, utan ock af Adelen, Prästerskapet, Krigs-befälet, Borgerskapet, samt andre Stånds-Personer, som Spannemål hafwa, det nådiga förtroende draga, at de til Bärgwärckens frälsande från undergång, samt at tilwärckningen för tilkommande år, til oumgängelige Warors införskaffande ifrån främmande orter, ej måtte komma at studsa, ej lära undandraga sig, dem emot ricktig betalning uti gångbare Mynte-Teckn at upläta den Spannemål och andre Lifs-medel, som de sielfwe, [ 3 ]icke betarfwa, hälst priset på Spannemålen därefter skal lämpas, ock desutan angående Mynte-Tecknens gångbarhet sådan författning är giord, som Placatet af den 11. sidstl. Dec. innehåller.

Den 29. Dec. Påbud om skilnadens uphäfwande emellan stämplade ock ostämplade Koppar-Plåtar, samt om de gamle ock nya Half-Örars, med de så kallade Slantars rätta wårde.

Den åtskilnad, som för detta warit emellan stämplade ock ostämplade Koppar-Plåtar, uphäfwes, hwaremot stadgas, at alle Koppar-Plåtar, de måge wara stämplade på en eller bägge sidor, eller ock aldeles ostämplade, skola utan åtskilnad giälla til det wärde, som uti Förordningen af den 17. Maji 1715.[4] dem är påsatt. Likaledes förordnes, at de gamla Halföron måge, likmätigt nysnämde Förordning, gifwas ock tagas fyra på ett öre Silfwermynt, sammaledes Slantarne twenne stycken på tre öre Silfwermynt, men at af de nya Halföron böra gå sex stycken på ett öre Silfwermynt.


  1. Conf. Placatet af den 19. Dec. 1718. angåente Bergsbrukens förseende med Spannemål.
  2. Vid. Förordn. af den 23. Apr. 1719. ock samma års Riksdags-Besluts 7. §.
  3. Conf. Wahl-Acten af 1719. it. Hennes Kongl Maj:ts försäkran §. 6.
  4. Neml. en Sexdalers Plåt skal giälla 9. Daler, en Tredalers Plåt, 18. Marck, ock en Sexmarcks Plåt 9. Marck Kopparmynt: Blifwandes winsten deras, som dem innehafwa.