Sida:Östgötars minne.djvu/201

Den här sidan har korrekturlästs
2104—2112
1726.

Vikingstad. Mönsterskrifvare vid Östg. inf.-reg. 30; sergeant; fältväbel 45; 55; afsk. m. tit. fänrik. D. på Linnekulla i Torpa 1775 175.

Titulerades fältväbel ännu 1760, då han från Stralsund begärde några månaders permission för att resa öfver till Sverige för skötande af en svår bröstsjukdom. — Hans son Fredrik Gabriel, öfverstelöjtnant, adl. Riddersvärd.

2104. Claës Vimermark. F. i Vimmerby 1708 219; fad. Anders, råd- o. handelsman. Fil. doktor 37; prv. 40. Gymn.-adj. i Linköping 38; lektor 39; kyrkoherde i Vimmerby o. Pelarne 51; prost 52. D. 1778 278.

V. var en nitisk präst. »Jämte ämbetet roade han sig med matematiken, den han ganska mycket älskade, samt meteorologien och elektriciteten, hvilken han genom rön sökte applicera till giktkrämpors botande.» Br. — Utnämndes till kontraktsprost 1768, men afsade sig.

2105. Olof Vigius. F. i östra Ed 1705 1812; fad. kyrkoherde [1435]. Prv. 32; kyrkoherde i Lillkyrka 38, i Gistad 59. D. 1783 163.

2106. Sven Svalin. F. i Gärdserum 169.; fad. Per, bonde. Auskult. vid Sthlms rådsturått 1738; mantalskommissarie i Sthlm; inspektor vid barlastplatsen där; afsk. 61.

S. kom först vid 26 års ålder i Linköpings trivialskola.

2107. Sven Vederström.

2108. Johan Stark. F. i S:t Johannes 1706 76; fad. Måns, murare(?). Privatlärare i Sthlm 28. Soldat i Polen.

Relegerades »för skäliga och vigtiga orsaker, ja, för sin vanart» 1732. Nat.-prot — Flydde till Polen och antog där krigstjänst. Uppgifves af någre hafva dött på Gotland.

2109. Magnus Vretelius. F. i Mörlunda 1707 62; fad. prost [1333]. Volontär vid Artilleriet i Sthlm; afsk. 31; tj:förr. mönsterskrifvare där.

Inskrefs på faderns rekommendation som student, ehuru han visat föga prof på skicklighet. Uteslöts ur nationen, men återtogs senare. — Förspordes 1788 prädika hemma på orten, hvarför konsistorium tillfrågade fadern därom och ville veta, om han hade afsked från artilleriet. Fadern svarade, att sonen gjort mönsterskrifvaretjänst vid artilleriet och ville nu bli präst. Denna begäran afslogs, förmodligen därför att V. hade klena studier, var sjuklig samt »benägen till dryckenskap.» Nic.

2110.. Petter Novander. F. i Västra Harg 1705; fad. komminister. Advokat 33; stadsfiskal i Uppsala 34; rådman 42. D. 1762 263.

2111.. Martin Stapelmohr. F. i Linköping 1710 81; fad. Herman Rudolf, reg.-fältskär (holländare). Kirurg, ex. 34. Skv.-kirurg vid Östg. kav.-reg. 28; reg.-fältskär 35; afsk. 81; praktis. läkare i Linköping 44; tit. lifmedikus 62. D. i Linköping 1797 116.

2112. Christopher Lorents von Stapelmohr [adl. 1756; förut Stapelmohr]. F. i Linköping 1711 133; fad. Herman Rudolf, reg.-fältskär (holländare). Auskult. i Göta hofr. 30; v. hhöfd. 31; v. auditör vid Östg. kav.-reg. 31; notarie vid Gen.-tullarr.-societeten 36; registrator 36; tullombudsman i Skåne, Halland o. Blekinge 39; just.-ombudsman 42; öfverinspektor vid Göteborgs landtull 42, vid sjötullen dår 46; öfverdirektör vid Stora sjö- o. gränsetullarne samt licenterne i Pommern o. Wismar 55; tillika präses i Stora sjötullsrätten. D. i Sthlm 1782 279.

Under mer än 25 år var v. S:s hus ett af de yppigaste och tillika ett af de trefligaste, ett af de mest bildade, som funnits i Stockholm. Hans ofantliga inkomster satte honom ock i stånd att tillfredsställa sin egen och sin hustrus böjelse för gästvänlighet, umgängeslif och nöjen. Den utsöktaste och ledigaste sällskapston och det kräsligaste bord fylde nästan dagligen med folk af bildade samhällsklasser de Stapelmohrska gemaken, och riksråden voro lika litet sällsynta i detta lefnadsglada hus som skriftställare

— 159 —