Sida:Östgötars minne.djvu/460

Den här sidan har korrekturlästs
5005—5011
1824.

gymnasierna,» hvilken länge användts vid nästan alla våra högre läroverk, har utgått i en mängd upplagor och berömmes såsom »mönstergill med hänseende till skrift- och bekännelsetrohet, korthet och kärnfullhet, tankens klarhet och uttryckets noggrannhet.» Äfven genom sina öfriga skrifter, dels original och dels öfversättningar, ådagalade han sin lärdom och sin sträfvan att popularisera sin vetenskap. N:s undervisning lär ha varit fängslande och genom sitt gedigna innehåll egnad att väcka lärjungarnes intresse. Se vidare N. fbok; Biogr. lex.

5005. Anders Fredrik Sondén. F. i Landeryd 1807 261; fad. prost [3578]. Fil. kand. 33; fil. doktor 33; prv. 37; teol. doktor 68. Lektor i Linköping 35; tillika kyrkoh. i Skeda 46; kyrkoh. i Kvillinge o. Simonstorp 56; prost 57; domprost i Skara 64. Riksdagsman 53, 56, 59, 62, 65. D. 1885 295.

S. var en särdeles framstående skolman och pädagog, omutligt rättvis och allvarlig, samt en icke mindre förtjänstfull bisittare i stiftsstyrelsen. Hans prädikningar utmärkte sig genom innehållets gedigenhet, och han var äfven i öfrigt en god själasörjare. Som politiker intog han en jämförelsevis frisinnad ståndpunkt; »för dem, som genom mer eller mindre medvetna sofismer sökte att undslippa tidernas kraf och historiens framåtskridande makt, var S. vid riksdagar och kyrkomöten ett svårt gissel i logik och enkel sanningskonsekvens, däri han själf var en öfverlägsen mästare.» Mycket verksam som skriftställare, författade han utom en lärobok i bibliska historien en mängd uppsatser i kyrkliga frågor, pensionsväsendet, fattigvården, bränvinslagstiftningen m. m. Hans utseende tydde på sjuklighet, och ett drag af butterhet satt på hans ansikte, men i denna bräckliga kropp och bakom den minen bodde en i kärleken starkt lefvande ande, en from barnasjäl tillsammans med en mans fasta och bestämda vilja. Sthr.

5006. Carl Johan Palmblad. F. 1803 71; fad. skräddare i Vimmerby. Bruksbokhållare på Bona i Västra Ny 29; tit. notarie. D. i Vadstena 1838 106.

5007. Johan Blomqvist. F. 1803 298; fad. bonde i Norra Vi. Gardist; afsk. D. 1842.

Om honom står antecknadt: »ad castra Bacchi.»

5008. Carl David Bersén. F. i Virserum 1808 44; fad. Lars, kronolänsman. Prv. 32. Lärare vid Maria handtv.-skola i Sthlm 34—45 o. vid Norrmalms allm. barnskola 39; bat.-präd. vid Andra lifgardet 46; tillika präd. o. syssloman vid Sabbatsbärgs fattighus 47; komminister i Storkyrkoförs. i Sthlm 61; tj:ledig fr. 83. D. 1897 196.

B., i flere år hufvudstadens till lefnadsålder och tjänstetid älste prästman, var en på sin tid i vida kretsar särdeles populär och mycket anlitad präst. Många voro de familjer, i hvilka han flere generationer igenom förrättade barndop, vigslar och begrafningar. Hvad som drog människor till honom var ingalunda några lysande gåfvor, utan fastmer hjärtats värme samt karaktärens redbarhet och pålitlighet.

5009. Fredrik Gustaf Engelbrecht. F. i Norrköping 1807 295; fad. kyrkoherde i Öfver-Gran, Upps. stift. Stud. af Uppl. nation 32; kameralex. Kammarskrifvare i Statskontoret 43; bokhållare 52. D. i Sthlm 1861 59.

5010. Carl Gabriel Kernell. F. i Rinna 1806 175; fad. kyrkoherde [3606]. Prv. 32. Komminister i Linderås 52. D. 1868 156.

5011. Samuel Erik Kernell. F. i Åsbo 1811 286; fad. kyrkoherde [3606]. Stud. i Lund 30; fil. doktor 38; dim.-ex. i Upps. 47; prv. 48. Kollega i Vadstena 45; kyrkoherde i Lönnbärga 56, i Hägerstad o. Oppeby 73; kontr.-prost 70-74. D. 1890 177.

Som lärare var K. med de gåfvor, som honom förlänats, om icke en mera framstående, dock en synnerligen nitisk och plikttrogen man. I Lönnbärga lyckades han åstadkomma byggandet af en ny kyrka med rymlig kyrkogård omkring densamma. Oaktadt en viss häftighet i lynnet förstod han att draga till sig folkets tillgifvenhet. »Förnöjsamhet var ett grunddrag i hans karaktär. Han var nöjd med sin ställning, nöjd med sitt pastorat, nöjd med sina pastoratsbor, ja, nöjd med allt.» Sbg.


— 418 —