Sida:Amtmannens döttrer.djvu/452

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

260

kurera ett farligt ondt hvaraf denne led. Men här föll han sjelf offer för sin menniskovänliga ifver, eller om man så vill för den lurande Nemesis. Han blef nemligen förälskad i dottern, förlofvad och gift. Bröllopet var mycket storartadt och muntert. Der saknades inga formaliteter. Af de ständiga försäkringar han i sina bref till Georg låter undfalla sig om sin myndighet såsom äkta man, samt om den ängslan han erfor öfver att en karakter som hans skall krossa ett sådant svagt och bräckligt käril som en hustru, sluter Georg att han kommit under toffeln, en gissning som också delas af dem som hafva tillfälle att betrakta doktor Müllers huslighet på nära håll.

Sophies första tanke då hon såg sig i besittning af en timlig välfärd och af sin mans tillit, var Lorentz Brandt. Hon hade för längesedan väckt prostens varma intresse för honom. Men en annan beskyddare, mäktigare än hon, som trofastare håller ut och ingen tack begär, hade kommit honom i förväg. Lorentz's förbättring hade varit allvarligt menad, och förvandlingen hade verkligen gått för sig.

Emellertid dukade han under för den. Han hade icke krafter nog att genomgå denna för menniskonaturen kanske bland de svåraste och smärtsammaste processer. Huru mången har i sjelfva verket kunnat uthärda dessa en återväckt sjelfkänslas qval, hvarunder man till andras förakt äfven måste lägga sitt eget och detta medan man martyriserar en redan undergräfd kropp? Han skydde menniskors boningar mer och mer, och vid tider då