tillhörigt, hwilken är en af dee argeste Fältherrens Fiender, och hade twenne Sönner utj Oginskisk tiänst; Hwarföre Cavalleriet och sin march tillbaka togh, och coniungerade sig lyckeligen igen medh Infanteriet utj Montegalitscheick.
General Maioren och Gouverneuren Stuart, hade emedlertijd fått kunskapp, huruledes Fienden sigh ifrån Schoden och andra Orter wijd Preusiska Grentzen sammandrog, och med all sin forçe hijt åt Cuhrland avancerade, och emedan Gen: Maioren och Gouverneuren hade fattat den dessein att så snart Gr. Leijonhufwudz detachemente tillbaka komme så wille han till Landetz säkerheet och betäckelse med Cavallerie och Infanterie dee Slotten som längs wijd Gräntzen lågo, såsom Würgens, Schrunden, Frauenburgh och Doblin, särdeles såsom Påstens gång och communication med Libau derigenom maintenerades, med Guarnizon besättia, men stodh i fruchtan det Fienden sådant för märckt, och torde fördenskull wara i an marche att sättia sigh utj de Slotten, då man sådan deraf hade hafft stora beswärligheeter; ty hela Landet der omkring hade gifwit sigh i hans beskydd, och fournerat alla nödwändigheeter, så att contributionen, Påstens frije passage och den rätta correspondancen med Libau på en gång förfallit hade; Altså gaf General Maioren och Gorverneuren ordre till Öfwersten G. Leijonhufwud det han sig med detachementet utur Littauen in utj Churland tillbaka draga skulle.
