Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/271

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


263

i syfte att bedraga försäkringsgifvare. Men andra omnämnas redan förut, delvis mycket tidigt och under särskildt framhållande af deras allmänfarlighet. Sålunda var redan i landskapslagarne och landslagarne ansvar stadgadt för åtgärder, hvarigenom kreaturssjuka kunde komma att spridas vidare (VGL II UB 12, MELL BB 38, ChLL BB 52). Närmast före 1864 års strafflag (19,17—19) gällde i denna del en kongl. förordn. d. 231 1828. Och i öfrigt funnos före nu gällande lag (Str. L. 19,7, 9 och 10) ansvarsbestämmelser för förorsakande af skeppsbrott (KF 311 1751) och för åtgärd med sjömärke, eldar eller farled i sådant syfte (K. Plak. 612 1697, 1734 lag MB 21,2, KF 165 1827). I åtskilliga kungliga påbud under 1700- och 1800-talen hade till skydd för anlagda kanalverk stadgats straff för öppnande af deras slussar, bottenluckor m. m. äfvensom för all slags åverkan derå. Förebilden till nuvarande ansvarsbestämmelser för skadegörelse med afseende å vattenbyggnad, jernvägs- eller telegrafinrättning (Str. L. 19,11—14, 21) utgör kongl. förordn. d. 181 1855.

För den svenska rättens del finnas, liksom i samtida modern rätt, för öfrigt fortfarande på annat ställe än i strafflagen en mängd ansvarsbestämmelser, afseende att förekomma det en allmän fara för menniskor eller gods måtte uppstå. De äro hufvudsakligen rigtade mot försummelse att i detta hänseende iakttaga andras rätt och väl (se dock bland annat strafflagen för krigsmakten 1881 kap. 9) samt finnas hos oss såväl i den allmänna lagens civilrättsliga delar (t. ex. ovarsamhet med eld, hvaraf skada ej sker, i BB 15,1 och 3 samt 24,1, underlåten vård om skadelystet djur i BB 22,8) som i specialförfattningar (ordningsstadgan för rikets städer 243 1868, byggnadsstadgan 85 1874, helsovårdsstadgan 259 1874, KF 71 1876 ang. vård och försäljn. af arsenik, KF 3012 1880 om ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka, grufvestadgan 165 1884 etc.).




Fridsbrott.
Schlyter, Utkast till edsöreslagarnes historia (Jur. Afhandl. I).
Efter hvad förut nämnts, hvilade i den germanska rätten öfver vissa orter, tider, saker och