Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/94

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
86

begreppet försvårande eller förmildrande omständigheter. Detta gäller äfven, om lagstiftarne här hafva anordnat en subsidiär strafflatitud (Str.L. 10, 1, 3 och 5). Hvarest inträdandet af viss effekt fordras till brottets fullbordande, eller eljest viss omständighet måste tillkomma för att åtal må kunna anställas, räknas den för åtalsrättens preskriberande stadgade tiden från nämnda effekt eller omständighet (dödens inträdande någon tid efter våldet, konkurs vid vårdslös bokföring etc.; jfr. om återgång af äktenskap, tillkommet medelst enlevering eller tvång StrL, 15, 18 och 21). Likaledes löper vid delaktighet i brott tiden från hufvudförbrytelsens utförande. Vid förbrytelser af fortfarande beskaffenhet (olofligt fängslande eller brukande etc.) och sådana, som bestå i ett upprepadt företagande af vissa handlingar (koppleri etc.), är med afseende å hela verksamheten den rätta tidpunkten i nämnda hänseende den sist företagna handlingen. Ligger full preskriptionstid mellan tidigare och senare handlingar af sist beskrifna art, torde de förra dock ej kunna medräknas. Preskription af åtalsrätt afbrytes genom delgifvande af åtalet (ej nog stämnings utfärdande) eller häktning (ej nog beslut om häktning) och preskription af straffdom genom verkställighetsåtgärd (ej nog häktande för sådant ändamål). I allmänhet är det ej af betydelse, om preskriptionstidens löpande är oberoende af brottslingens åtgöranden eller har sin grund i hans förvållande (flykt; sålunda frivillig landsflykt å viss tid ännu faktisk straffrihetsgrund). Men på samma gång det stadgats, att efter anstäldt åtal ny tid börjar löpa från afbrott i åtalet, har dock härför gjorts till vilkor, att den tilltalade ej är skuld till afbrottet. Beträffande straffdom medgifver vår lag ej inträdandet af en dylik ny preskriptionstid. Mot preskription gäller ej invändning om laga förfall (jfr. dock krigslag. § 39). Preskription af ådömdt straff medför ej befrielse från sådana påföljder, som äro förenade med straffet. Dessa få anses inträda med domens vinnande af laga kraft. Deremot lär väl preskription af åtalsrätt i allmänhet äfven utesluta inträdandet af dylika påföljder. Undantag får väl dock göras för den af lagen till allmän säkerhet