i allt huvudsakligt med bysantinska källor. Så pass långt tillbaka som till c:a 1040 torde alltså en pålitlig skriftlig eller muntlig tradition ha räckt.
Saxo Grammaticus skrev sin framställning av Valdemar den stores historia redan på 1100-talet. Han bör ha varit synnerligen väl underrättad även om svenska förhållanden under detta århundrade, särskilt vet han mer om Sverker d. ä:s tid än om någon annan i Sveriges historia. Hans huvudkälla för denna tid är biskop Absalons muntliga berättelser. Absalon var född 1128 och således samtidig med en stor del av de händelser, som Saxo berättar; en stor del av det övriga har han från ögonvittnen.
Adam av Bremen skrev en det bremiska stiftets kyrkohistoria. Detta arbete författades på 1070-talet. För kyrkliga ting hade naturligtvis Adam tillgång till sin domkyrkas arkiv. För specifikt nordiska förhållanden åberopar han Sven Estridsson, vilken i unga år vistats långa tider i Sverige. Hans uppgifter äro alltså av det allra största värde, för så vitt det gäller 1000-talet.
Bih. II. Kronologiska hållpunkter.
| 1000. | Ragnvald, Västergötlands jarl, gift och döpt. Svolderslaget. |
| 1008. | Olov Skötkonung döpt. |
| 1019. | Olov Skötkonungs dotters gifte med Jarolav (isländska annaler efter Snorre). |
| 1020. | Jaroslavs äldste son födes (ryska annaler). |
| 1041. | Ingvar stupar i Österväg. |
| 1066 l. 1067. | Stenkils död. |
| 1080 och 1081. | Påvebrev till Inge (och Hallsten). |
| 1100. | Penningen gällde = en skäppa av de olika sädesslagen. |
| 1118. | Konung Filip död. |
| 1129 (ungefähr). | Ragnvald Knapphövdes dråp. |
| 1131. | Knut Lavards dråp. |
| 1134. | Slaget vid Fotevik, Magnus Nilsson föll. |
