Sida:Beckman 1912 - Ur vår äldsta bok.pdf/11

Den här sidan har korrekturlästs
5
INLEDNING

och den enda av Alsnö stadga om frigästnings upphörande. Han har vidare skrivit en fullständig latinsk redaktion av kyrkobalken och en hel del andra lagexcerpter. Men viktigast är för oss, att han skrivit in den äldsta framställning av svensk historia, som finnes i vår litteratur. Det är denna historia, till formen en enkel längd över Västergötlands lagmän, Sveriges kristna konungar och Skara biskopar, som utgör huvudinnehållet av föreliggande edition. Korteligen sagt förefaller den att vara en ganska pålitlig uppteckning, gjord av en personligt from lekman, troligen en domare.

Jämte själva krönikan ha vi tagit in en del ur lagtexterna, d. v. s. sådant, som även ur allmännare synpunkter kunnat vara av intresse och hjälpa till vid en orientering över det rätt invecklade material, varur forskaren samlar en bild av det gamla Västergötlands och i viss mån Nordens äldsta samhällsskick.

Ty Västgötalagen är viktig icke blott för västgötar. Övriga svenska lagar äro yngre och således vida mer påverkade av kyrklig och kunglig lagstiftning. De norska lagarna, även de äldsta, visa liknande påverkning, ty redan på 1100-talet hade biskoparna genom klokt ingripande i tronstriderna skaffat sig ett stort inflytande. Äkta germanskt rättsskick får därför ofta letas fram just ur vår lag.

Då man skall söka göra sig en föreställning om beskaffenheten av vår gamla lag, får man icke glömma, att vår handskrift var en privat anteckningsbok. Någon auktoriserad text var den på intet sätt. Vi ha nu förlorat alla andra handskrifter av lagen på de två fragmentbladen när. Men vi veta från annat håll, att rätt stora olikheter kunnat råda mellan olika avskrifter av samma lag. Det avgörande blev nog i sista hand tingsmenighetens åsikt om lagens innehåll, de äldsta laghandskrifterna ha varit underordnade hjälpmedel för domare och icke minst för andliga att hålla reda på de gällande bestämmelserna. Därav har blivit en följd, att vår yngre Västgötalag, som tydligen gått ut från en annan grupp av handskrifter till den äldre, än den B 59 tillhört, ibland kan