Bremen) Erik (Emundson?) i kamp mot en annan Erik (Anundsson?), därvid båda stupade. Sedan först Hallsten fördrivits, kom Anund från Ryssland, dit han väl hade följt Ingvar. Även han fördrevs. Omsider blev en son av Emund konung, han var den ovan nämnde Håkan (Röde). På honom syftar enligt Bugge runstenen vid Hovgården (Brate, Runverser s. 72).
Att Håkan varit född i Västergötland, vore ju icke omöjligt; fadern har nog bott där tidtals. 'Troligare är dock, att vi ha fått in ett par rader om honom, vilka egentligen höra till Stenkil. Egendomligt är, att namnet Håkantorp i Levene skall verka bestickande. Även en annan tillfällighet är bestickande. Det blir jämnt 13 år från Stenkils död till den tid, då vi träffa hans son i säkra källor. Vi ha påvebrev till Inge (och Hallsten) från år 1080 och 1081, och vi veta, att skalden Markus Skeggiason, även lagsagoman på Island, besökt Inge; han reste i våra trakter troligen vid år 1080. Genom Markus och hans samtida, biskop Gissur, vilka båda voro nära vänner till Are Frode, torde islänningarna varit väl underrättade särskilt om striden mellan Inge och det hedniska partiet, vars anförare var Blotsven.
Även Blotsven synes ha härstammat från den gamla konungaätten. Enligt Ingvars saga hade Ingvar en son Sven; det är frestande att identifiera denne med Hervararsagans Blotsven. I så fall skulle han varit broder till Inges drottning Helena, och detta passar synnerligen väl, ty namnet Helena är utan tvivel infört från Grekland via Ryssland, där ett helgon Olga bar det kristna namnet Helena. Olga var gemål till en tidigare Ingvar; att uppkalla henne bör ha legat nära till hands för Ingvar den vittfarne. Inges drottning skulle i så fall redan genom sitt namn ha varit utpekad såsom ett helgon. Enligt Annerstedts sannolika gissning är hon identisk med västgötahelgonet Helena (Elin) av Skövde.
|
Sætti war Ingi konongær. Han styrði Sweriki mæð drængskap ok bröt aldrigh lagh þy, tald waru ok takin i hwariu landskapi. |
Den sjätte var konung Inge. Han styrde Sverige med mandom och bröt aldrig den lag, som var antagen i varje landskap. |
