Sida:Beckman 1912 - Ur vår äldsta bok.pdf/39

Den här sidan har korrekturlästs
33
KONUNGALÄNGD.

Inges manliga uppträdande och manliga sinne vitsordas även i de isländska källorna. Med vanligt intresse för rättsfrågor gör sig vår författare till försvarare för Inge mot en beskyllning, som framställts mot denne. Enligt Adam skulle redan i Olov Skötkonungs tid ha träffats ett avtal, att om konungen själv ville vara kristen, skulle han få välja den bästa delen av landet, där bygga kyrka och införa kristendomen, men han skulle ej med våld tvinga någon att bli kristen. Nu förtäljer Hervararsagan, att Inge gjorde slut på bloten i Svealand, vilket ju ostridigt skulle vara att bryta den nämnda överenskommelsen, men den säger i annat sammanhang mera obestämt, att han tog det noga med somligt, som Stenkil hade låtit vara. Det tyckes ha varit något olika uppfattning om rättmätigheten av hans uppträdande. Emellertid blev Inge fördriven från tinget. Vår författare är av den meningen, att Inge hade rätten på sin sida.

Syundi war Hallsten konongær, broðer Inge konongs, hofsambær ok goðlyndær. Hwart mal, fore han kom, þa war han bötændi at. Fore þy uslæðis Sweriki af hans frafallum ok döðæ.

 

Den sjunde var Hallsten, konung Inges broder, hovsam och blid. Varje tvist, som kom inför honom, slet han. Därför blev det sämre med Sverige efter hans dödliga frånfälle.

Att Hallsten och Inge voro samregenter, berättas alldeles tydligt av Hervararsagan. I övrigt veta källorna nästan ingenting om Hallsten.

Attundi war Philipus konongær, Hallstens sun. Ok nöt at faðurs ok faðurbroðurs sins, at þer foro wæl mæd Sweriki. Ingin matte hanum laghæspiæl kiænnæ.

 

Den åttonde var konung Filip, Hallstens son. Han blev älskad för sin faders och farbroders skull, emedan de foro väl med Sverige. Ingen kunde tillvita honom lagbrott.

Medan den äldre Inges laglydnad var omtvistad, så hade icke funnits mer än en mening om Filips. Filips namn är märkligt. Inges tre döttrar och Hallstens son bära namn, som tyda på ett inflytande från grekisk namngivning i vår konungaätt. Troligen har även här Ryssland förmedlat. — Filip

3—111508. Beckman, Ur vår äldsta bok.