Sida:Beckman 1912 - Ur vår äldsta bok.pdf/40

Den här sidan har korrekturlästs
34
UR VÅR ÄLDSTA BOK.

uppräknas av Are bland en hel del märkliga män, som dogo 1118, före den 28 maj.

Niundi war Ingi konongær, broðer Philipusær konongs, ok heter æptir Ingæ konong, Hallstens konongs broðær. Hanum war firigiort mæð ondom dryk i Östrægötlandi ok fek af þy banæ. Æn Sweriki for e wæl, mæðæn þer frænlingær ræðu.

 

Den nionde var konung Inge, broder till konung Filip och uppkallad efter konung Inge, konung Hallstens broder. Han blev förgiven med ond dryck i Östergötland och fick därav sin bane. Men Sverige for alltid väl, så länge den ätten regerade.

Om giftmordet på Inge berättar översättningen till vår längd, att det skedde i Vreta. Men Vreta var, enligt vad vi erfara av biskop Brask, ett arvegods i Sverkerska ätten. Det finnes ingenstädes utsagt, men det kan gissas, att man åtminstone i Västergötland drog vissa slutsatser rörande den blivande tronpretendenten av dessa fakta. Stöd för en sådan gissning eller misstanke kan finnas i den omständigheten, att Inges gemål Ulvhild, som ingått ett andra gifte med konung Nils i Danmark, ingick sitt tredje gifte med Sverker under omständigheter, som kommit Saxo att beteckna förbindelsen såsom illegitim.

Tiundi war Rangvaldær konongær, baldær oc huxtor. Han reð a Karlæpitt at ugislæðu. Ok fore þa sæwirðing, han giorðe allum wæstgötom, þa fek han skiæmðær döðæ.

Styrði þa godær laghmaðær Wæstrægötlandi ok lanzhöfðengiær, ok waru þa allir tryggir landi sinu.

 

Den tionde var Ragnvald, båld och stolt. Han red utan gisslan till Karlaby, och för den vanvördnad, han visade Västergötlands på landstinget samlade folk, fick han en neslig död.

Sedan styrdes Västergötland av en god lagman och landskapets stormän, och då voro alla trogna mot sitt land.

I berättelsen om Ragnvald göra de andra redaktionerna ett par avvikelser. Den latinska översättningen säger, att Ragnvalds färd till Karleby utan gisslan skett »mot västgötarnas lag» och under pågående ting. Det förra är, såsom vi se av s. 83 nedan, alldeles riktigt med hänsyn till den form, lagen hade vid tiden för Uppsalaregistrets tillkomst. Att lagen om