heter Stenfi, och som, så vitt man vet, aldrig varit i Västergötland.
|
Femti war Aðalvarðær gambli. Sætti war hin hælghi Adalwarðær ungi. Han læt fyrst grawæ grundwal undir Mariu kyrkiu i Skarum. Ok þær liggær han i Guz friði oc hælghræ mannæ. |
Den femte var Adalvard den äldre. Den sjätte var den helige Adalvard den yngre. Han lade först grundvalen till Mariakyrkan i Skara. Och där ligger han begraven med Guds och helgonens frid. |
Fig. 11. Adalvards gravkalk.
De båda Adalvardarna äro fullt historiska personer, men
de ha här sammanblandats. Av Adams berättelser och andra
autentiska uppgifter från Bremen vet man,
att Adalvard d. ä. var vigd till biskop
över götarna och hos dem verkade med stor
framgång, så att han bl. a. kristnade
Värmland. Han utförde även underverk.
Adalvard d. y. åter var vigd för biskopsstolen
i Sigtuna, hade först stora framgångar men
synes ha gått väl bröstgänges till väga, så
att han blev fördriven. På hemvägen fann
han sin namne i Skara död och övertog
då hans stift. Men denna oregelmässighet
kunde icke tålas, utan han återkallades till
Bremen, där han bevisligen befann sig 1068.
Att Adalvard (d. ä.) lagt grunden till en kyrka i Skara, är sannolikt. Det var väl dock blott en träkyrka, men den torde ha legat på samma plats som den nuvarande, ty vid arbetena med den nya kyrkans ombyggnad har man funnit en kalk, ursprungligen nedlagd i Adalvards grav och försedd med den fromt ödmjuka inskriften »Adalvardus peccator» (Adalvard syndaren).
