§ 4.
(B 59, Lydikini hand.)
|
Um howoðdtiundæ skal standæ, sum former æ war stat i Skarum ok þættæ læggiæ til: Giptir man sun ællær dottor ok giwær hemgiæwær, dör faðir ællær moðir siðæn, göre so mykin lot i howoðtiundæ af þy, hanum war hemgiwit, sum hwart þærræ ugift ær, ok göre þær howoðtiundæ, sum ærfðen faldær. Giwær man frillubarnom sinom goz, dör faðir siðæn, göre hans þybarn howoðtiundæ swa sum annur, laghlik, barn. |
Om huvudtionde skall stå så, som förr alltid varit stadgat i Skara stift och detta tilläggas: Gifter någon bort sin son eller dotter och lämnar hemgift, dör fader eller moder sedan, lämne så stor del i huvudtionde, som vardera skulle erlagt, om han varit ogift, och erlägge huvudtionde där, som arvet utfaller. Ger någon gods åt sina oäkta barn och dör sedan, då skola hans barn erlägga huvudtionde på samma sätt som andra (lagliga) barn. |
§ 5.
(B 59, Kyrkob. 13.)
|
Kyrkiugarð skal skipæ bolæ mælli, slikt a bol at giærdæ sum annæt. |
Kyrkogärdesgård skall indelas på gårdarna, lika mycket skall gård gärda som annan. |
§ 6.
(B 59, Kyrkob. 17.)
|
A akri skal tiundæ skiptæ. Takær præstær swa, sum kyrkiæ ær til wighð. Siðæn skal skiptæ i þre löte. En a biskupær, annan a kyrkia, þriðiæ wæslir mæn. Præster a kwikkæn tiunde allæn ok offær þæt, til krussufot kombær a lang freadaghi. |
På åkern skall tionde läggas undan. Prästen tager så mycket, som bestämdes vid kyrkans vigning. Sedan skall man dela i tre lotter: en äger biskopen, den andra kyrkan, den tredje de fattige. Prästen får all kvicktionden och allt det offer, som kommer till korsets fot på långfredagen. |
I den yngre lagen finnas några ytterligare bestämmelser avseende att ytterligare fastslå prästerskapets och kyrkans rätt. Så stadgas, att den, som icke erlagt tionden till kyn-
