Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/20

Den här sidan har korrekturlästs


I.
Striden med Grendel.

Ja, vi ha sport spjutdanernas
Folkkonungars bragder i flydda dagar,
Huru de ädle övade mandom.
Ofta ryckte Scefingen Scyld[1] mjödbänkarna
5 Från fiendeskaror, från många stammar,
Skräckslog jarlar. Efter att först ha blivit
Funnen hjälplös, fick han tröst därför,
Växte under molnen, vann allt större ära,
Till dess att alla kringboende
10 Över valarnas väg måste lyda honom,
Gälda gärder: det var en god konung!
Åt honom föddes sedan en son,
Ung i gården, vilken Gud sände
Folket till tröst; han såg den stora nöd,
15 Som de herrelöse länge lidit.
Honom gav därför livets herre,
Härlighetens konung, världsära.
Konung Scylds son Beowulf blev frejdad,
Hans rykte for vida i Scedelanden.[2]
20 Så skall den unge öva frikostighet
Med rika gåvor åt sin faders vänner,
Att på ålderdomen honom sedan omgiva

  1. Enligt sagan blev Scef (= kärve) eller hans son Scyld utsatt i havet, fastbunden på en kärve, och sedan vinddriven till Danmark, där han upptogs och sedermera blev landets furste.
  2. Scede-landen = Sca(n)dinavia; här särskilt om danernas rike.