Den här sidan har korrekturlästs
17
scylds likfärd.
Villiga följeslagare, och folket följer,
Då striden kommer: i lovvärda dåd
25 Skall mannen gå fram bland alla stammar!
scylds likfärd.Sedan gick Scyld efter många strider,
I dödsstunden i herrens vård.
Hans kära följeslagare — den dyre landsfursten
Hade länge ägt dem — buro honom då
30 Till havets svall, som han själv bett,
Medan Scyldingarnas vän ännu kunde tala.
Där stod i hamnen med ringad stäv
Den ädles isblanka skepp och längtade ut.
De lade sedan på skeppets barm
35 Den dyre kungen, ringarnas utdelare,
Den fräjdade vid masten. Där var en massa smycken,
Klenoder bragta från fjärran vägar.
Ej jag har hört, att man präktigare utrustat
En köl med stridsvapen och med härkläder,
40 Men svärd och brynjor; på hans barm låg
En mängd smycken, som skulle med honom
Fara fjärran i havets våld.
Ej utstyrde de honom med ringare gåvor
Eller mindre folkskatter, än de hade gjort,
45 Som i livets vår, då han ännu var barn,
Sänt honom åstad ensam över vågorna.
Vidare satte de ett gyllene fälttecken
Högt över hans huvud, läto vågorna bära honom,
Övergåvo honom åt havet. Deras håg var dyster,
50 Sorgset sinnet. Ej kunna män,
Hjältar under himlen, boende i salar,
Säga för sant vem som fick denna last.
Då striden kommer: i lovvärda dåd
25 Skall mannen gå fram bland alla stammar!
scylds likfärd.Sedan gick Scyld efter många strider,
I dödsstunden i herrens vård.
Hans kära följeslagare — den dyre landsfursten
Hade länge ägt dem — buro honom då
30 Till havets svall, som han själv bett,
Medan Scyldingarnas vän ännu kunde tala.
Där stod i hamnen med ringad stäv
Den ädles isblanka skepp och längtade ut.
De lade sedan på skeppets barm
35 Den dyre kungen, ringarnas utdelare,
Den fräjdade vid masten. Där var en massa smycken,
Klenoder bragta från fjärran vägar.
Ej jag har hört, att man präktigare utrustat
En köl med stridsvapen och med härkläder,
40 Men svärd och brynjor; på hans barm låg
En mängd smycken, som skulle med honom
Fara fjärran i havets våld.
Ej utstyrde de honom med ringare gåvor
Eller mindre folkskatter, än de hade gjort,
45 Som i livets vår, då han ännu var barn,
Sänt honom åstad ensam över vågorna.
Vidare satte de ett gyllene fälttecken
Högt över hans huvud, läto vågorna bära honom,
Övergåvo honom åt havet. Deras håg var dyster,
50 Sorgset sinnet. Ej kunna män,
Hjältar under himlen, boende i salar,
Säga för sant vem som fick denna last.
Sedan var i städerna Beowulf, Scyldingarnes
Dyre folkkonung, under lång tid
55 Frejdad bland folken — hans fader hade bortgått,
Fursten från sin gård —, tills honom sedan föddes
Dyre folkkonung, under lång tid
55 Frejdad bland folken — hans fader hade bortgått,
Fursten från sin gård —, tills honom sedan föddes
