han uppfattat det som ett skamligt bedrägeri och därför utelämnat det. Då både R och Hr på samma sätt missuppfattat episodens innebörd och var på sitt vis sökt förklara bort saken eller vrida den till rätta, så måste episoden ha varit åtskilligt äldre än de, och även på den grund förefaller det mig rimligt att den kunde ha funnits redan i den till grund för S liggande traditionen.
I samma riktning tyder en annan sak. En vanlig folksägen kan berätta om hur en svag och feg stackare genom att dricka blodet av en björn blev stark och modig utan att anföra något prov på de nyvunna egenskaperna. Men detta är ej ens på sägenstadiet vanligt, ty med sägnens förkärlek för det påtagliga, skall i regel någon slags bekräftelse följa på en sådan förvandling. Ännu starkare blir kravet på sådan bekräftelse, när sägnen har upptagits i en hjältesaga. Då det sålunda berättas om en känd sagohjälte — vilket den redan i Bjarkamal omtalade Hjalte måste ha varit — att Bjarke genom björnens blod gjorde honom stark och modig, kräves nästan med nödvändighet en kraftig avslutning med officiellt erkännande. Att det av S ej meddelade stycket fanns i sagan redan på Saxos tid och med i stort sett samma innehåll som i Hr, anser jag sålunda även på denna grund sannolikt om än ej fullt säkert. Men i så fall måste man misstänka hela berättelsen vara isländsk, ej dansk tradition, om man skall följa Olriks litterära kriterier. Berättelsens hela komposition gör emellertid intryck av folklig sagodiktning, som väl kan tänkas vara gemensamt nordisk eller dansk, fastän liknande uppteckningar ej gjorts annat än på Island, ty i det övriga Norden fanns ej isländarnas iver att uppteckna egna traditioner.
Bjarke och Hjalte. Innehållet i den här granskade sagan blir alltså ungefär följande:
Inledning: 1) Bjarkes besök hos de gästfria gamla, som han lovar taga hand om Hjalte. 2) Ankomsten till Lejre, dödandet av hundarna. 3) Sämsta platsen vid bordet hos den föraktade Hjalte.
Huvudparti: 1) Bjarke gör slut på benkastningen mot Hjalte genom ett kast som dödar en hirdman. Bjarke får hans plats, men tar då Hjalte med sig dit. 2) Genom att hundarna dödats, har en björn vågat sig på konungens hjordar. Bjarke går i hemlighet ut med Hjalte som han med våld tar med sig, dödar björnen och tvingar Hjalte
