åtminstone det ena elementet såsom självständigt, och genom att subtrahera det, kan man då frigöra det andra. Eller också skall kompositionen uppvisa sådana brister att man därav kan sluta sig till hur sammansättningsdelarna tagit sig ut före sammanslagningen. Ingendera föreligger här: ingen av berättelsens delar träffas som självständig diktning eller i en annan sammansättning, och det kan ej skönjas några sprickor i kompositionen, så vida man ej vill skilja de olika episoderna från varandra, men det har ingen haft intresse av.
Om man alltså i stoffets yttre beskaffenhet ej kan finna något skäl för ett särskiljande av olika sammansättningsdelar, kan man emellertid rent teoretiskt tänka sig möjligheten att berättelsen om Bjarkes ankomst till Lejre från början uteslutande sysslat med honom utan att omnämna Hjalte. Gör man nu det tankeexperimentet att utesluta Hjalte ur berättelsen, går det bra ett stycke: Bjarkes besök hos de gamle med deras råd och gåvor skulle kunna tänkas vara det samma, även om Hjalte ej varit med i Lejre; ankomsten till kungsgården, dödandet av hundarna, placeringen på den sämsta platsen och benkastningen på den ovälkomne nyanlände, skulle mycket väl kunna vara en berättelse med lifskraft inom traditionen alldeles oavsett om Hjalte varit med eller ej, just genom sin kontrastverkan mot Bjarkes senare lysande ställning såsom den främste vid Rolfs hov, och denna kontrastverkan har naturligtvis också från början avsetts. I dessa episoder kan Hjalte alltså verkligen tänkas vara ett senare inkommet element som ej är nödvändigt för berättelsens ekonomi.
Sedan kan emellertid Hjalte inte längre undvaras, ty återstoden skulle då bli alldeles utan poäng. Dödandet av björnen är nämligen ej något i och för sig märkvärdigt. Hur mången enkel bonde har ej vågat sig mot en slagbjörn och dödat den med sitt spjut! En sådan sak fäster sig därför ej i traditionen, om den ej är förknippad med någon ovanlig och betydelsefull omständighet. Det enda i Bjarkes björnstrid som gör den värd att av traditionen bevaras, är att han därigenom skaffade Hjalte styrka och mod genom björnens blod och sedan offentligt erkännande genom listen med den döda björnen. Att i likhet med Panzer rekonstruera episoden så att Bjarke får spela både sin och. Hjaltes roll, är fullkomligt orimligt. Tänker man sig att striden med björnen förut haft andra attraktioner för
