Sida:Beowulf och Bjarke (C W von Sydow 1922).pdf/22

Den här sidan har korrekturlästs


22SNF XIV.3
von Sydow: Beowulf och Bjarke.

konsekvens har ett särskilt stridssätt: Grendels arm slites av invid axeln. Men även om Hr verkligen hade framställt björnen såsom osårbar för vapen, är detta ett vanligt stereotypmotiv, avsett att framhäva bedriften. Det kan självständigt uppstå var och när som helst, och det användes därför i de mest olikartade sagor utan inbördes släktskap.

Att striden utkämpas nattetid i såväl Gr som Bj, har ingenting att betyda för deras inbördes släktskap. I Gr kunde det ej bli fråga om något annat, då ju trollet regelbundet kom just nattetid till hallen. I Bj är detta drag ej nödvändigt. Det saknas i S och i R. Att det kommit in i Hr, beror dels på att den hemliga expeditionen lättast kunde ske nattetid, då ingen kontrollerade var Bjarke höll till, dels på att Hr har upptagit ett redan förut utbildat stereotypt motiv, julnattsmotivet.

Slutligen har svärdet Gullinhjalti i Hr jämförts med det jättesvärd med „gylden hilt“ som Beowulf finner i trollboningen och varmed han dödar trollmodern och hugger av Grendels huvud. Jag har redan gett den sannolika förklaringen på namnet Gullinhjalte: namnet har av Hrs författare uppfunnits för att förklara namnet Hjalte. Skall ett svärd uppkallas efter hjaltet, måste detta på ett alldeles särskilt sätt draga till sig uppmärksamheten. Det enda svärdsnamn på -hjalte jag känner från verklighetens värld, är Hornhjalti, som omtalas i Gullporis saga, tydligen uppkallat efter det förhållandet att hjaltet var av horn. I dikten kan knappast annat än guld komma i fråga, om ett svärdshjalte skall särskilt framhävas. Guld är det material som folkdiktningen — både saga, sägen: folkvisa, ja t. o. m. gåta och ordspråk — ideligen använder rent stereotypt, och hjältedikten följer i detta fall gärna folkdiktningens föredöme, även om den visar en mera realistisk värdesättning av och bekantskap med guldet. Detta har gjort att då Hrs författare behövde ett svärdsnamn på -hjalte, var det för honom en självfallen sak att det måste bli Gullinhjalte. Och samma förhållande har gjort att Beowulfdiktaren måste ge jättesvärdet ett gyllne hjalte, emedan detta måste på det sättet framhävas och förskönas för att kunna förtjäna medtagas som trofé ur trollboningen. Likheten mellan Gullinhjalti och trollsvärdet med „gylden hilt“ är sålunda av rent stereotyp art utan den minsta betydelse såsom kännetecken på släktskap.