Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

14

vätgashaltigt gahnium skiljer sig från en stor del andra ämnen derigenom at det icke förstöres i glödgning. Lera mister sit svafvelb[undna] väte, innan den glödgar.

Jag tackar ödmjukast för beskrifningen. Jag har begärt mera Gahnit af Gahn; jag sade honom i brefvet en osanning, som jag icke aldeles rår för; jag trodde mig ha funnit titan, bland leran, af en spanskgrönafärgad fällning, men jag bedrog mig. Fällningen var jern, ehuru sannolikt icke ensamt, utan med det satans andra ämnet, som jag icke får rätt på. Komme det endast an på at beskrifva gahnium, så vore min afhandling redan färdig, oagtadt jag mist största delen af mit förråd, då jag skulle glödga saltsyradt G. och försöka dess förhållande i eld. Jag fick digeln ut så ren och klar, som han var, innan saltet lades dit. Det oftanämde okända ämnet har den egenskapen at i bränning färga platinadigeln rundt omkring med en blå och här och där rosenröd anlöpning, äfven då sjelfva stenen brännes, och rätt på det skal jag ha.

Hälsning och vördnadsfull vänskap
J. Berzelius.

Förlåt mit slarf i skrifning och sammansättning, men jag har haft bråttom, at icke komma för sent på posten.



4. Hisinger till Berzelius.

Sk[inskatte]berg 18 apr. 1805.
Herr Assessor Berzelius.

Jag tackar mycket för sista uplysande bref, och som Gahn knapt har mera af stenen, sändes härhos dryga 150 probermarker = 1+12 quintin.[1] Jag är nu fullkoml. ense med T. om oxidens egenhet, men ser at den til det mästa undsluppit mig, förmodel. i natronsuplösningen. Emedlertid löste jag hvad amoniak efter utdunstning hade lämnat,

  1. [ 85 ]1 kvintin = 3,3 gram.