Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

186

förekommer i januarihäftet, icke i marshäftet av Nicholson's tidskrift. J. Nat. Phil. 16, 1807, s. 4—14.

8. Scheele hade år 1780 beskrivit den ur sur mjölk framställda jäsningsmjölksyran. Den av Berzelius ur muskler erhållna föreningen var tydligen den därmed isomera köttmjölksyran.

9. Fourcroy och Vauquelin, Nouvelles expériences sur le lait de vache. Mémoires de l'Institut des Sciences etc. VI, 1806, s. 332—368. Sur les phénomènes et les produits que donnent les matières animales traitées par l'acide nitrique. Ibm s. 544 och följ.

10. Berzelius har hämtat denna uppgift ur Fourcroy's »System der chemischen Kentnisse, im Auszuge von F. Wolff.» 4 B, s. 146. Jfr Berzelius, Föreläsningar i Djurkemien II, Stockholm 1808, s. XXXIII.

11. John Hunter (1728—1793), engelsk anatom. Marie François Xavier Bichat (1771—1802) fransk anatom.

12. I f. d. »hovbageriet» å Riddarholmens nordvästra del. Själva laboratoriet torde hava blivit färdigt redan 1806. Anslaget erhölls genom kungligt brev till Collegium medicum 5 januari 1808. Det blev sedermera (1814) fördubblat.

13. »Handels Tidning» för tisdagen den 16 februari 1808 innehåller under rubriken »Strödda underrättelser» en kort redogörelse för Davy's upptäckt.

14. Johan Adolf Hertzman (1765—1836), assessor i kommerskollegium, senare kommerseråd; historisk författare. Utgav 1800—1823 »Handels Tidning».

15. Fredrik Vilhelm von Ehrenheim (1753—1828), kanslipresident, ledamot av K. V. A., författare i naturvetenskapliga ämnen, särskilt fysik.

16. Syftar uppenbarligen på Berzelii i förening med Hisinger utförda undersökning: »Versuche betreffend die Wirkung der electrischen Säule auf Salze» etc. Gehlen Journ. I, 1803, s. 115—149.

17. Berzelius, Electriska stapelns teori. Afhandl. II, 1807, s. 14—34,

18. Angående bensubstansens sammansättning enligt Fourcroy och Vauquelin, se t. ex. Ann. Chim. 47, 1803, s. 244—261.