| Psaltaren. | Ps. 60, 61, 62. | 139 |
11. Ho will föra mig uti en fast stad? Ho leder mig in till Edom?
Den fasta staden i Edom war den nästan otillgängliga bergstaden Selah, som i sednare tider kallades Petra, hufwudstaden i Edom. Den war omgifwen af höga branta berg, och der är ännu en stor mängd af lemningar efter byggnader, som måste hafwa warit ofantligt stora och praktfulla. Edoms folk, Esaus efterkommande, hörde till Israels mäktigaste fiender. Davids bön, att alla hans rikes fiender måtte blifwa besegrade och honom lydige, är i andelig mening den bön af Davids Son, den himmelske segerhjelten, att alla Hans rikes fiender måtte blifwa besegrade genom Evangelium, och införlifwade med himmelriket.
12. Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifwer; och icke utdrager, Gud, med wår här?
Äfwen under stridens dunkla tider, då det synes såsom om Gud hade bortdrifwit sin församling ifrån sitt ansigte, skola wi lära att förtrösta på Honom och bedja om Hans bistånd.
13. Skaffa oss bistånd i nöden; ty menniskors hjelp är fåfäng.* *Ps. 56: 5. Jer. 17: 5.
14. Med Gudi wilja wi mäktiga ting göra: Han skall underträda wåra fiender.
Se Ps. 33: 16. Ps. 110. Phil. 2: 9–11. Eph. 6: 10–17. Christus är Konungen, och församlingen är den stridande hären, som kämpar under Hans fana och beder om seger i Hans kraft. Gud gaf åt David herrawälde öfwer alla hans fiender. Christus skall upprätta sitt rike bland alla folk!
61. Psalm.
Bön för öfwerheten.En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel.
Se Ps. 4: 1.
2. Hör, Gud, mitt rop, och akta uppå min bön.
3. Här nere på jorden ropar jag till dig, när mitt hjerta i ångest är:* för mig dock uppå en hög klippa. *Es. 26: 16.
Här nere på jorden, grt.: Här ifrån landets ända, ifrån en gränsort i det Judiska landet, dit David hade flytt för sina fiender.
4. Ty du är min tillflykt;* ett starkt torn för mina fiender. *Ords. 18: 10. Nah. 1: 7.
Klippa (v. 3) och torn (v. 4) betyda beskydd och säkerhet.
5. Jag will bo uti din hydda till ewig tid; och min tröst hafwa under dina wingar.* Sela. *Ps. 27: 5.
Se Ps. 27: 4, 5.
6. Ty du, Gud, hörer mina löften: du lönar dem wäl, som ditt namn frukta.
Du lönar m. m., grt.: Du gifwer mig deras arfwedel, som ditt namn frukta.
7. Du gifwer konungen långt lif, att hans år wara ifrån slägte till slägte,
Se Ps. 2: 6. Den himmelske Konungens lif warar ifrån slägte till slägte, alltid och ewinnerligen, och till detta ewiga lif förer Han sin församling.
8. Att han må ewigt för Gud sittande blifwa; bewisa honom godhet och trohet, att de bewara honom.* *Ps. 40: 12.
Se Ps. 89: 37.
9. Så will jag lofsjunga ditt namn ewinnerligen. att jag må betala mina löften dagligen.* *Ps. 66: 13. Ps. 116: 14.
Guds folks lofsång är ewig såsom det lif, som den himmelske Konungen gifwer.
Under de lidanden, som Christi församling måste genomgå, kan den lofsjunga Herran, emedan den har en Konung, som lefwer ewinnerligen, hwilkens rike är ewigt och hwilken ingen kan störta från thronen.
62. Psalm.
Om rätt och falsk förtröstan.En Psalm Davids, för Jeduthun,* till att föresjunga. *Ps. 39: 1.
För Jeduthun, se Ps. 39: 1.
2. Min själ wäntar allenast i stillhet efter Gud, den mig hjelper.
3. Ty Han är min tröst, min hjelp, mitt beskärm; att intet ondt skall omstörta mig, ehuru stort det ock är.
4. Huru länge gån I så alle enom efter? Att I mågen dräpa honom, såsom en lutande wägg, och en remnad mur.
En lutande wägg och en remnad mur äro lätta att kullkasta och kunna lätt falla. De, som icke känna Herrans starkhet, inbilla sig, att Hans rike och Hans folk likaså lätt skola kunna störtas.
5. De tänka allenast huru de måga förtrycka honom; winnlägga sig om lögn, gifwa goda ord; men i hjertat banna de.* Sela. *Ps. 28: 3.
6. Men min själ wäntar allenast efter Gud: ty Han är mitt hopp.
7. Han är min tröst, min hjelp, och mitt beskärm,* att jag icke faller. *Ps. 18: 3.
8. När Gudi är min salighet, min ära, min starkhets klippa; mitt hopp är till Gud.
_143.jpg&oldid=344962){kind=link}