722
Propheten Micha.
Emellan år 758 och 697 f. Chr. f.
Inledning.
Micha eller MichaJa betyder: Ho är såsom Herren? Se cap. 7: 18. Denne prophet war ifrån Maresa eller Maroset Gath, cap. 1: 14, i södra delen af Juda stam och lefde till en del samtidigt med Esaia. Märkwärdigt är, att Gud ofta uppwäckt twå wittnen, som öfwerensstämde med hwarandra. Micha predikade emot både Juda och Israels rike och warnade för alla de grofwa synder, som gingo i swang i båda dessa riken. Äfwen emot det Assyriska riket hade han straffdomar ifrån Gud att förkunna. 140 år före denna prophet lefde en annan prophet Micha, se 1 Kon. 22: 28, som utropade en allmän uppmaning, att göra skillnad emellan sanna och falska propheter. Att propheten Micha stod i högt anseende bland Israels folk, och att de ansågo honom såsom en sann prophet, bewisas äfwen af den omständighet, att man åt de wise män från Österlanden gaf det swar i Jerusalem, att Christus skulle födas i Bethlehem, enligt propheten Micha förutsägelse, och detta anseende godkändes af Evangelisterna.
1. Capitel.
Juda och Samarie synd, öde.
Detta är HERrans ord, som skedde till Micha af Maresa,* uti Jothams, Ahas, och Jehiskia, Juda konungars tid: det han såg öfwer Samarien och Jerusalem. *Jer. 26: 13.
2. Hörer* allt folk; märk till, du land, och hwad deruti är: ty HERren HERren hafwer att tala med eder; ja, HERren utur sitt heliga tempel.† *5 Mos. 32: 1. Es. 1: 2. †Ps. 11: 4.
3. Ty si, HERren skall utgå af sitt rum, och nederkomma,* och gå uppå höjderna i landet;† *1 Mos. 11: 7. Es. 26: 21. †5 Mos. 32: 13; cap. 33: 29. Amos 4: 13.
4. Så att bergen skola smälta* under honom, och dalarna skola refna, såsom wax smälter för elden, såsom watten, som neder åt flyta. *2 Mos. 19: 18. Ps. 97: 5. Amos 9: 5.
Herren sjelf talade med detta folk (v. 2). Han talade genom sin Ande och genom propheten till deras samweten, Han talade genom försynens skickelser till deras förstånd, Han talade genom sina straffdomar, genom krigshärar och fångenskap till deras hela wäsende. Bergens smältande är ett bildligt uttryck, som wisar, att inför Gud måste det, som högt är, sammansmälta och förnedras, och Guds namn allena och Hans ära upphöjas. Det är äfwen ett trösteligt tecken, att Han kan werka på hårda hjertan, att de måste smälta.
5. Allt detta för Jacobs öfwerträdelses skull, och för Israels hus synders skull. Hwilken är då Jacobs öfwerträdelse? Är det icke Samarien? Och hwilka äro Juda höjder? Är det icke Jerusalem?
6. Och jag will göra Samarien till en stenhop i marken, den man lägger omkring en wingård, och skall bortsläpa dess stenar uti dalen, och bryta det neder i grund.
7. Alla dess afgudar skola sönderslagna warda, och all dess winning med eld uppbränd warda, och skall jag utöda all dess beläte; ty de äro sammankomne af skökolön,* och skola åter skökolön warda. *5 Mos. 23: 18. Os. 2: 5.
8. Der måste jag gråta öfwer, och jemra mig;* jag måste gå blott och naken;† jag måste klaga såsom drakar, och sörja såsom strutsar;** *Jer. 4: 19. †Es. 20: 3. **Job 30: 28, 29.
Drakars och strutsars jemmerliga tjutande läten anwändas stundom i Guds ord såsom afbild af menniskors jemmerrop, då deras sorg och bedröfwelse är ganska stor. Allt afguderi
_726.jpg&oldid=346558){kind=link}