| Jesu Syrachs Bok. | Cap. 12, 13. | 61 |
och mot owänner, ty det wore emot Christi bud, Matth. 5: 44, och det wore emot den christliga kärleken, hwilken sträcker sig till alla menniskor; utan han lärer här, att wi skola se oss wisliga före, så att wi icke inlåta oss för widt med de onda i umgänge; styrka eller hjelpa de wrångwisa med wåra wälgerningar dertill, att de kunna göra oss eller andra skada.
7. Du skall wäl få dubbelt så mycket ondt af honom, som du honom godt gjort hafwer; ty den Allrahögste är de ogudaktigas owän, och will straffa dem. * *5 Mos. 32: 35. Rom. 12: 19. Ebr. 10: 30.
8. Då enom wäl går, så kan han icke rätt känna en wän; men när illa går, så kan owännen ock icke dölja sig.
9. Ty när enom wäl går, det förtryter hans owän; men när det går illa, så draga sig ock wännerna ifrån honom.* *Ords. 19: 4.
10. Tro din owän aldrig; ty såsom jernet alltid på nytt rostas, alltså låter han ej heller sin ondska.* *Ords. 26: 24, 25.
Detta strider icke emot försonligheten emot owänner, ty dertill uppmanar denna bok: här är blott en uppmaning till stor warsamhet och försigtighet, att man icke låter bedraga sig af någon owäns förställning eller hycklade wänskap.
11. Och om han än niger och bugar, så se dock grant till, och tag dig wara för honom; om du än polerar honom såsom en spegel, så blifwer han ändå rostig.
12. Tag honom icke in till dig, att han icke drifwer dig bort,* och träder in uti ditt rum; sätt honom icke bredwid dig, att han icke skall begynna fara efter ditt säte, och du då på sistone på mina ord tänka måste, och ångra dig. *Syr. 11: 36.
13. Lika som när en beswärjare* biten warder af ormen, der ömkar sig ingen öfwer; såsom ej heller då en umgår med wilddjur, och af dem rifwen warder; alltså går det ock med den, som håller sig intill en ogudaktig, och blandar sig uti hans synder; *Ps. 58: 6.
14. Han blifwer wäl en tid lång när dig; men om dig begynner missgå, så bidar han intet.
15. Owännen gifwer wäl goda ord, och klagar sig fast för dig, och skickar sig wänligen:
16. Han kan ock dertill gråta;* men i hjertat tänker han, huru han skall störta dig i gropen; och om han får tillfälle, kan han icke af ditt blod mätt warda. *Jer. 41: 6.
17. Om någon will göra dig skada, så är han den första;
18. Han skickar sig såsom han wille hjelpa dig, och skjuter dig omkull oförwarandes.
19. Han rister sitt hufwud, och ler i näfwen, bespottar dig och slår hufwudet upp.
13. Capitel.
Fly rikas, sök likas umgänge.Den som kommer wid tjära, han besmittar* sig deraf; och den som gifwer sig i sällskap med de högfärdiga, han tärer högfärd. *2 Mos. 23: 32. 5 Mos. 7: 2.
2. Gif dig icke i sällskap med den wäldiga rika, du lägger eljest en swår börda uppå dig.
3. Hwad skulle en lerkruka när en koppargryta? Ty om de stöta på hwarandra, så går hon sönder.
4. Den rike gör orätt, och trotsar* ändå dertill; men den fattige måste lida, och tacka ändå dertill med; *Ords. 18: 23.
5. Så länge han hafwer nytta af dig, brukar han dig; men när du icke mer förmår, så låter han fara dig.
6. Så länge du något hafwer, tärer han med dig, och der gifwer han intet om, att du warder förderfwad.
7. När han behöfwer dig, kan han wäl apa dig, och ler till dig, lofwar dig mycket, och gifwer dig de bästa ord, och säger: Behöfwer du något?
8. Och bjuder dig en gång eller tre till gäst swikligen, så länge han får ditt af dig, och bespottar dig på sistone;
9. Och om han än ser din nöd, låter han likwäl fara dig, och rister hufwudet öfwer dig;
10. Derföre se till, att din enfaldighet icke bedrager dig;
11. Och låter dig uti olycka komma.
12. Och om en mäktig will draga dig till sig, så neka det, så drager han dig dess mer.
13. Träng dig icke sjelf in till honom, att du icke bortdrifwen warder; drag dig
_849.jpg&oldid=346892){kind=link}