Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 145.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Egyptens plågor. 2 Mose Bok. Cap. 10. 135

10. Capitel.

Gräshoppor, mörker.

Och HERren sade till Mose: Gack in till Pharao: ty jag hafwer förhärdat hans och hans tjenares hjerta, på det jag skall göra dessa mina tecken ibland dem.

Se cap. 9: 16.

2. Och att du skall förkunna i dina barns öron och dina barnabarns, hwad jag bedrifwit hafwer i Egypten; och huru jag hafwer bewisat mina tecken ibland dem, att I skolen weta, att jag är HERren.

3. Så gingo Mose och Aaron in till Pharao och sade till honom: Detta säger HERren de Ebreers Gud: Huru länge will du icke ödmjuka dig för mig, att du släpper mitt folk till att: tjena mig.

4. Will du icke släppa mitt folk, si, så will jag i morgon låta komma gräshoppor i alla dina landsändar:* *Wish. 16: 9.

Gräshopporna lefwa i Österlanden icke, såsom hos oss, enstaka, i ringa antal, utan i oerhörda swärmar; och man har exempel på tåg af gräshoppor, som utgjort en stimm i luften öfwer tre mil lång, en half mil bred och twå alnar i tjocklek, framfarande med förfärligt gny. De kasta en sådan skugga öfwer den ort, der de framfara, och det blifwer så mörkt om ljusa dagen, att man knappt kan se på några stegs afstånd; och hwar de slå ned, lemna de snart marken och träden swarta efter sig. Den art, som här omtalas, har fyra fötter. Ett slag deraf kan ätas, 3 Mos. 11: 22.

5. Så att de skola öfwertäcka landet, så att man icke skall se landet, och de skola uppäta hwad eder qwar blifwit och undsatt är för haglet, och skola uppäta alla edra grödande träd på marken:

6. Och skola uppfylla alla dina hus och alla dina tjenares hus, och alla Egyptiers hus; hwilkas like dina fäder och dina fäders fäder icke sett hafwa ifrån den tid de på jorden kommo intill denna dag. Och han wände sig och gick ut ifrån Pharao.

7. Då sade Pharaos tjenare till honom: Huru länge skola wi lida dessa plågor? Låt folket gå, att de måga tjena HERran sin Gud: wet du icke ännu, att Egypten är förderfwad?

8. Så wordo Mose och Aaron igen kallade till Pharao, och han sade till dem: Går åstad och tjener HERran eder Gud. Hwilka äro nu de, som gå skola?

9. Mose Sade: Wi wilja gå med unga och gamla, med söner och döttrar, med får och fä; ty wi hafwa en HERrans högtid.

10. Han sade till dem: Rätt så, HERren ware med eder. Skulle jag släppa eder och edra barn dertill? Ser der, om I icke hafwen något ondt för händer?

Det hjelper föga, att äfwen Pharaos tjenare bedja honom släppa Israels folk. Pharao swarar Mose och Aaron med hån: Ja wäl, Herren ware med eder, så wisst som jag släpper eder och edra barn dertill.

11. Icke så, utan I män går åstad, och tjener HERran: ty det samma hafwen I ock begärt. Och de drefwo dem ut ifrån Pharao.

12. Då sade HERren till Mose: Räck ut din hand öfwer Egypti land om de gräshoppor, att de komma öfwer Egypti land och äta all grödan upp i landet med allt det som qwar blifwit efter haglet.* *Joel 1: 4.

13. Mose räckte sin staf öfwer Egypti land, och HERren dref ett östanwäder i landet i den hela dagen och i den hela natten. Och om morgonen förde det östanwädret gräshopporna fram.

Då gräshoppor hemsöka Egypten, så komma be wanligen med östanwind.

14. Och de kommo öfwer hela Egypti land och gåfwo sig ned allestädes i Egypten, så ganska många, att tillförene deras like icke warit hade, ej heller härefter warder.

15. Förty de öfwertäckte landet och gjorde det swart. Och de åto upp all grödan i landet och all frukt på träden, som qwar war blifwen efter haglet, och läto intet grönt blifwa qwar på träden och uppå grödan på marken i hela Egypti land.

16. Då kallade Pharao hasteligen Mose och Aaron och sade: Jag hafwer syndat emot HERran eder Gud och emot eder:

17. Förlåter mig mina synder ännu i denna resan, och beder HERran eder Gud, att han dock borttager denna döden ifrån mig.

Åter bekänner Pharao, att han försyndat sig, men han beder blott, att plågan måtte borttagas, han beder icke om någon nåd för sitt hjerta. Denna döden betyder denna dödliga plåga, som förstörde grödan och skulle förorsaka allmän hungersnöd och mångas undergång.

18. Och han gick ut ifrån Pharao och bad HERran.