Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 280.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
270 Påskalag. Numeri. Cap. 9.

du göra med Leviterna, att hwar och en tager wara på sin wakt.

De Leviter, som woro öfwer femtio år, woro fria från allt tungt arbete, men skulle leda och underwisa de yngre och hafwa wakt och uppsigt öfwer gudstjenstens förrättningar.

9. Capitel.

Påskalag. Molnskyn på tabernaklet.

Och HERren talade med Mose uti Sinai öken i andra året, sedan de woro dragne utur Egypti land, i första månaden, och sade:

2. Låt Israels barn hålla Passah i sinom tid.

3. På fjortonde dagen i denna månaden om aftonen, i sinom tid skola de hålla det, efter alla dess stadgar och rätter.* *2 Mos. 12: 18. 3 Mos. 23: 5. 4 Mos. 28: 16. 5 Mos. 16: 1.

4. Och Mose talade med Israels barn, att de skalle hålla Passah.

5. Och de höllo Passah på fjortonde dagen i första månaden om aftonen uti Sinai öken. Allt såsom HERren hade budit Mose, så gjorde Israels barn.

Denna påskahögtid hade blifwit firad en månad före de händelser, som berättas i cap. 1; men beskrifningen derom upptages här i sammanhang med det nya stadgandet i v. 6–12.

6. Då woro der några män orene öfwer en död menniska,* så att de icke kunde hålla Passa på den dagen: de gingo på samma dagen till Mose och Aaron; *4 Mos. 19: 11.

7. Och de sade till honom: Wi äre orene öfwer en död menniska, hwi skulle wi så föraktlige wara, att wi icke måge bära HERranom wår gåfwa i sin tid ibland Israels barn?

8. Mose sade till dem: Bider, jag will höra hwad Herren bjuder eder.

9. Och HERren talade med Mose, och sade:

10. Tala till Israels barn och säg: Om någon orenas på någon död, eller fjerran är ifrån eder på marken, eller ibland eder slägt, han skall ändå hålla HERranom Passah:

11. Dock uti den andra månaden,* på fjortonde dagen om aftonen; och de skola äta det med osyradt bröd och salso: *2 Chrön. 30: 25.

12. Och skola intet låta deraf blifwa qwar till morgonen,* och intet ben sönderbryta deraf:† och skola hålla det efter allt Passah sätt. *2 Mos. 12: 10. †2 Mos. 12: 46. Joh. 19: 36.

13. Men den som ren är, och icke är på marken, och försummar hålla Passah, hans själ skall utrotad warda utur hans folk; derföre att han icke hafwer burit HERranom sin gåfwa i sinom tid: han skall bära sin synd.

14. Och om en främling bor när eder, han skall ock hålla HERranom Passah, och skall hålla det efter de stadgar och sätt, som Passah kräfwer. Detta sättet skall wara eder allom ens, så för den utländske som den inländske.* *2 Mos. 12: 49.

De personer, som för någon slags orenhets skull icke kunde fira påska i rättan tid, skulle äta påskalammet en månad sednare. Men om någon, som war ren, försummade att fira påskahögtiden efter lagen i rättan tid, så skulle han utrotas; ty det war att friwilligt och trotsigt utesluta sig från Guds folk och förakta Hans lag och den gudstjenst, hwarigenom försoning med Gud kunde åstadkommas, Salso, se 2 Mos. 12: 8.

15. Och på den dagen, då tabernaklet uppsatt wardt, öfwertäckte det en molnsky* på wittnesbördets tabernakel. Om aftonen och sedan intill morgonen war öfwer tabernaklet såsom en eld. *2 Mos. 40: 34. 1 Kon. 8: 10.

Såsom molnskyn betäckte tabernaklet, så betäcker Guds nåd i Christo Jesu de trognas församling i nya förbundet, såsom med ett upplysande, skyddande, wägledande och wälsignande ljusmoln; och med Herrans osynliga härlighet betäckes hwarje hjerta, som är den Helige Andes tempel, deröfwer brinner samma nådeseld, som i nattens dunkelhet glänste öfwer tabernaklet i öknen. Det är denna eld, som lyser och wärmer alla dem, hwilka wandra till det himmelska Zion.

16. Så skedde det allestädes, att molnskyn öfwertäckte det om dagen, och om natten såsom en eld.

17. Och eftersom molnskyn hof sig upp ifrån tabernaklet, så foro Israels barn: och uppå hwad rum molnskyn blef, der lägrade sig Israels barn.

Hwilken sällhet och salighet, att blifwa ledsagad af den kärleksrike Guden på detta sätt! Och denna sällhet och salighet så alla Jesu efterföljare åtnjuta. Han sjelf, som war i molnskyn med Israeliterna, är nu i sitt ord och med sin Anda närwarande hos alla, som åkalla Hans namn. Såsom Israel fick hwila eller wandra under den underbara molnskyns öfwerskyggande swalka om dagen och det ljufliga, stilla skenet af eldstoden om natten, så wandra alla Guds barn i Herrans ljus och under Hans beskydd