| 424 | Juda barns arf. | Josua Bok. | Cap. 15. |
Dessa gränsorter nämnas åter cap. 18: 16, 17, emedan Benjamin gränsade intill Juda.
7. Och går uppåt till Debir ifrån Achors dal, och ifrån norra sidan, som wetter åt Gilgal, det twärt öfwer ligger wid Adummim upp åt, hwilket sunnantill ligger wid bäcken: sedan går hon uppåt till det wattnet Ensemes, och går ut wid den brunnen Rogel.
Grt.: EnSemes: solbrunnen; EnRogel: färgarens källa.
8. Sedan går hon uppåt till Hinnoms sons dal wid den Jebuseens sida, som bor söderut, det är Jerusalem: och går uppåt öfwer bergsklinten, som ligger för den dalen Hinnom westerut, hwilken stöter in på sidan af Rephaims dal norrut.
Denna dal hade troligen sitt namn af Hinnoms son, en Jebusiter, emedan den hade tillhört honom och hans efterkommande, 2 Kon. 23: 10. Jer. 7: 31. Hinnomsdalen är wid södra sidan af Zions berg och sluter sig med östra ändan till Josaphats dal, som ligger emellan Oljoberget och Jerusalem. I Hinnomsdalen blefwo på sednare tider, då Israel förfallit i afguderi, barn offrade åt afguden Moloch, och uppbrändes uti det glödgade kopparbelätet, som war ihåligt, med en öppning på bröstet, genom hwilken barnen inkastades; och troligen skedde dessa styggelser redan i Canaaniternas tid, så att Israels afgudadyrkan war ett upplifwande af den gamla hedniska offertjensten, som der warit bruklig. Hinnomsdalen är märkwärdig derföre, att den i Nya Testamentet begagnas såsom en bild af helwetet.
9. Sedan går hon ifrån den samma bergsklinten intill den wattubrunnen Nephtoah, och går ut till de städer wid Ephrons berg, och böjer sig åt Baala, det är KirjathJearim.
10. Och går omkring ifrån Baala westerut intill berget Seir, och går utmed sidan af det berget Jearim ifrån nordan, det är Chesalon, och kommer neder till BethSemes, och går igenom Thimna.
11. Och kommer ut wid sidan af Ekron norrut, och drager sig in åt Sichron, och går öfwer det berget Baala, och kommer ut wid Jabneel; så att hennes yttersta är hafwet.
12. Den gränsen westerut är det stora hafwet. Detta är nu Juda barns gränser allt omkring i deras ätter.
13. Men Caleb, Jephunne son, wardt gifwet hans del ibland Juda barn, efter som HERren hade befallt Josua: nemligen KiriathArba, Enaks faders, det är Hebron.* *4 Mos. 14: 24. Jos. 14: 13.
14. Och Caleb fördref dädan de tre Enaks söner, Sesai, Ahiman och Thalmai, Enaks afföda.* *4 Mos. 13: 23. Dom. 1: 20.
15. Och drog dädan uppåt till Debirs inbyggare: och Debir hette tillförene KiriathSepher.* *Dom. 1: 11.
16. Och Caleb sade: Den som slår KiriathSepher och winner det, honom will jag gifwa min dotter Achsa till hustru.
17. Då wann det Athniel,* Kenas son, Calebs broders; och han gaf honom sin dotter Achsa till hustru. *Dom. 1: 13; cap. 3: 9. 1 Chrön. 4: 13.
18. Och det begaf sig, då hon indrog, wardt henne rådet att bedjas en åker af sin fader; och hon gaf sig ifrån åsnan.* Då sade Caleb till henne: Hwad är dig? *1 Mos. 24: 64.
19. Hon sade: Gif mig en wälsignelse; ty du hafwer gifwit mig ett söderland, gif mig ock wattukällor: så gaf han henne källor ofwan och nedan.
20. Detta är nu Juda slägtes arfwedel i deras ätter.
21. Och Juda barns slägtes städer ifrån den ena sidan till den andra, utmed de Edomeers gränser söderut, woro dessa: Kabzeel, Eder, Jagur:
22. Kina, Dimona, AdAda:
23. Kedes, Hazor, Jithnan:
24. Siph, Thelem, Bealoth.
25. HazorHadatta, Kerioth, Hezron, det är Hazor:
26. Aman, Sema, Molada:
27. HazarGadda, Hesmon, BethPalet:
28. HazarSual, BerSeba, Bisjothja,
29. Baala, Ijim, Azem:
30. Eltholad, Chesil, Horma:
31. Ziklag, Madmanna, Sansanna:
32. Lebaoth, Silhim, Ain, Rimmon: det är nio och tjugu städer och deras byar.
Från 21:sta versen räknar man 37 städers namn, ehuru här blott tjugunio nämnas. Troligtwis woro deribland några mindre orter, hwilka der icke komma i betraktande, eller utelemnas här ur beräkningen de förut nämnda städer, som sedan tillföllo Simeons stam.
33. Men i dalarna woro Estaol. Zorga, Asna:
_434.jpg&oldid=343348){kind=link}