Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 747.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Micha propheterar. 2 Chrönike-Boken. Cap. 18. 737

godt öfwer mig, utan alltid ondt; nemligen Micha, Jimla son. Josaphat sade: Konungen säge icke så.

8. Och Israels konung kallade en sin kamererare, och sade: Hemta med hast hit Micha, Jimla son.* *1 Kon. 22: 9.

9. Och Israels konung och Josaphat, Juda konung, sutto hwardera på sin stol beklädde; och de sutto på platsen för ingången till porten i Samarien, och alla propheterna spådde för dem.

10. Och Zedekia, Chenaana son, gjorde sig jernhorn, och sade: Detta säger HERren: Härmed skall du stöta de Syrer, till dess du gör ända med dem.

11. Och alla propheterna spådde detsamma, och sade: Drag upp till Ramoth i Gilead, och war lyckosam; HERren skall gifwa det i konungens hand.

12. Och budet, som åstad gånget war till att kalla Micha, talade med honom, sade: Si, propheternas tal är endrägteligen godt för konungen; käre, låt ock dina ord wara såsom ens deras, och tala det godt är.

13. Micha sade: Så sannt som HERren lefwer, hwad min Gud sägande warder, det will jag tala.

14. Och då han kom till konungen, sade konungen till honom: Micha, skola wi draga till Ramoth i Gilead till strid, eller skall jag låta det blifwa? Han sade: Drager upp, och eder ske lycka; det skall eder i edra händer gifwet warda.

15. Men konungen sade till honom: Jag beswär dig ännu en gång, att du säger mig icke annat än sanningen, i HERrans namn.

16. Då sade han: Jag såg hela Israel förströdd på bergen såsom får, de ingen herde hafwa; och HERren sade: Hafwa dessa ingen herra? Fare hwar och en hem igen med frid.

17. Då sade Israels konung till Josaphat: Sade icke jag dig, han spår intet godt öfwer mig, utan ondt?* *1 Kon. 22: 18.

18. Men han sade: Derföre hörer HERrans ord: Jag såg HERran sitta på sin stol, och all den himmelska hären stod wid hans högra sida, och wid hans wenstra.

19. Och HERren sade: Ho will tälja Achab, Israels konung i det sinnet, att han drager upp och faller i Ramoth i Gilead? Och då den ene sade så, och den andre så;* *1 Kon. 22: 20.

20. Kom fram en ande,* och stod för HERran och sade: Jag will tälja honom i det sinnet. HERren sade till honom: Hwarmed? *Job 1: 6.

21. Han sade: Jag will fara ut och wara en falsk ande uti alla hans propheters mun. Och han sade: Du skall tälja honom i det sinnet och uträtta det; far åstad och gör alltså.

22. Nu si, HERren hafwer gifwit en falsk* anda uti dessa dina propheters mun, och HERren hafwer talat ondt öfwer dig. *Job 2: 1. Es. 19: 14. Hes. 14: 9.

23. Då trädde fram Zedekia, Chenaana son, och slog* Micha wid kindbenet, och sade: Hwilken wäg är HERrans ande gången ifrån mig till att tala med dig? *Jer. 20: 2. Marc. 14: 65. Apg. 23: 2.

24. Micha sade: Si, du skall få se det, då du kommer uti innersta kammaren till att undstinga dig.

25. Men Israels konung sade: Tager Micha, och låter honom blifwa när Amon, stadsfogden, och när Joas, konungens son;

26. Och säger: Så säger konungen: Lägger denna i fängelse, och spiser honom med bedröfwelsens bröd och watten, till dess jag kommer igen med frid.

27. Micha sade: Om du kommer igen med frid, så hafwer icke HERren talat genom mig. Och han sade: Hörer härtill, allt folk.

28. Alltså drog Israels konung upp, och Josaphat, Juda konung, till Ramoth i Gilead.

29. Och Israels konung sade till Josaphat: Jag will förkläda mig, och komma i striden, men du haf dina kläder uppå. Och Israels konung förklädde sig; och de kommo i striden.

Detta exempel är ett bewis, huru werlden bemöter och förråder sina bästa wänner.

30. Men konungen i Syrien hade budit sina öfwersta resenärer, att de skulle strida emot ingen, antingen liten eller stor, utan emot Israels konung allena.


47