Sida:BillingE.Herdabref.djvu/55

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
55

eder kunde blifva en medhjälpare till hans glädje i detta stycke. Men en af de svåraste är uppgiften också. Och den blir omöjlig, om vi ej äro beredda att här möta hvarandra med full öppenhet och förtroende. Nu kan jag emellertid icke dölja för mig, att det i min egen teologiska åskådning, sådan jag i det föregående sökt antyda den, kan finnas sådant som för mer än en af Eder synes ägnadt att ingifva betänkligheter. Dock är det just med tanke därpå, som jag, äfven med risk att hos någon af Eder för tillfället väcka bekymmer, bemödat mig att, så tydligt jag utan att förlora mig i detaljer kunnat, framlägga den för Eder. Ty om vi blott visa hvarandra det förtroendet att öppet tala ut med hvarandra, för att försöka, om ej också här »fyra ögon kunna se mera än två», är jag viss om, att också i öfrigt förtroendet och samdräkten alltmera oss emellan skola tillväxa.

* * *

Den evangeliska folkkyrkan.

Vi hafva nyss på nytt erinrats om, hur kyrkan i grunden ej har många uppgifter utan blott en enda. Tanken på denna dess rent religiösa uppgift måste ock vara den ej blott öfverst utan ensamt bestämmande synpunkten, när det gäller att taga ställning till de frågor rörande kyrkans organisation o. dyl., som jämsides med de teologiska problemen i våra dagar vuxit till allt större aktualitet.

Evangelisk-luthersk kyrka.

Af denna premiss följer såsom den allra omedelbaraste konsekvensen, att kyrkan icke till något pris får finna sig i, att dess rent religiösa, pregnant kristliga och, tillägger jag, luthersk-evangeliska karaktär på något sätt försvagas eller utsuddas. Faran för en sådan utveckling ligger i våra dagar mycket nära, ja, för min del tror jag, att den är, såsom den största, så ock den mest näraliggande af alla. Från de mest skilda håll, och ej blott rent kyrkofientliga, har den tanken framkommit att vår kyrkas framtid skulle ligga i dess utveckling från en utpräglad bekännelsekyrka till en mera allmänt religiöst kulturell institution. I förvånande grad hafva tankarna från socialistiskt och frireligiöst håll, från helt olika utgångspunkter, här understundom kunnat mötas. Religionen