Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Blå oktober.

Du gyllne skog,
som nyss förgäten stått,
när nordan hånade och slog
och fästet jämt var grått!

Vid löfvets dans
och stormens hvisselljud
dock solen bakom molnet fanns
som bakom sorgen Gud.

Nu majljus sky
hugsvalar glesnad gren,
och öfver bladets bleka hy
Är ett förklaradt sken.

Så blå, så blå,
en rymd i vårsafir!
Och du, min skog, med solglans på,
du nu till trollslott blir.

— 5 —