Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/446

Den här sidan har korrekturlästs

Till blomma eller stamina fant ej heller Dillenius något tecken, men jag märkte, att alla de blader, som sitta uti denna bladborsta eller fasciculo foliorum utomkring, hade inom sin basin capsulas seminiferas eller pericarpia, men alla de som sitta inuti denna bladborste hade ävenså vid basin en anthera, som var lik själva capsulam till storleken och sättet att växa inom bladet, men denna anthera var icke delt i 2 rum och full av pollen eller fröstoft. Till blomma var utanpå bladen endast det att märka, att just där som anthera eller capsula slutade sig inom bladet var på inra sidan av bladet ett brunaktigt fjäll, som till formen liknade ett hjärta och satt tämmeligen löst. Eljest är Dillenii figur N. I. nog olik, ty bladen äro alltför tjocka, för mycket raka och orätt articulata, och hans andra species är icke skild ifrån det förra. När frukten är mogen, brista de blader vid roten, som hava frukten, och släppa örten, att frön må självmant falla ut. Av denna örten få botanici numera ett tydeligt exempel av cryptogamia monoica, och denna örten åstadkommer numera ett nytt genus, det jag kallar Isoëtes, vilket är ett gammalt namn, som förut betecknat Sedum, med vilket denna på visst sätt kan hava någon likhet, emedan hon står både vinter och sommar grön. Character genericus till denna ört bliver:

ISOËTES

Masculi flores solitarii intra basin folior. interiorum.
Cal. Squama cordata, acuta, sessilis.
Cor. nulla.
Stam. Filamentum nullum. Antheræ subrotunda, uniloularis, intra basin folii sita.
Feminei flores solitarii in eadem planta, intra basin foliorum exteriorum.
Cal. ut in masculis.
Cor. nulla.
Pist. occultum.
Per. Capsula subovata, bilocularis, intra basin folii sita.
Sem. numerosa, globosa.

Figuren visar örten nästan i naturlig storlek, där A har uti basin sin antheram och B sin capsulam bilocularem.


440