Sida:Chydenius Omständligt svar (1765) med Erinringar och Ödmjukt memorial.djvu/17

Den här sidan har korrekturlästs
17

grade de, at ingå Contracter, och 6) at emottaga och betala det redbara Järnet, som öfwersteg Contracts Summan.


§. 11.

Sammanhanget af saken är kårteligen detta: Målet anmältes 1688 i Kongl. Bärgs-Collegio och af Kongl. Maj:t under den 20 Jan. och 12 April 1689 remitterades til en då förordnad Commerce-Commissions och Kongl. Bärgs-Collegii skärskådande; men som ingendera parten war med bewis försedd, fant Commission nödigt, at i orten en Commission af Bärgs-Collegii Ledamöter skulle förordnas öfwer detta mål, hwarpå likwäl ingen werkställighet fölgde, utan lämnades Bärgslagen uti sin ömkanswärda belägenhet, alt til år 1710, då Bruks-Patronerne, jämte menige Bärgslagen, genom 2:ne Supliker och 1 Memorial itererade sin förra klagan, i anledning hwaraf Bärgs-Collegium genom Skrifwelse af den 10 Maji, förständigade Kongl. Kammar- och Commerce-Collegierne, huruledes Hammar-Patronernes och gemena Bärgslagens i Wärmeland ofelbara undergång genom en slik twungen Handel stod at befara. Öfwer detta ämne upkom bemälte Collegier imellan en swår och widlyftig Skrift-wäxling, som ändteligen stannade däri, at en Commission i orten til detta målets undersökning måtte förordnas.

Imedlertid och at göra Commission onödig, lät Kongl. Kammar- och Commerce-Collegierne genom Bref til Magistraten i Götheborg åtwarna Stadens trafiqverande Handlande, at med sådant odrägeligt twång och förtryck samt oginhet i Järn-handel och förlags-Contracter afstå, så kärt dem war, at få behålla sin undfångne Stapel-frihet, hwilket likwäl ej hade bättre werkan, än at Kongl. Maj:ts Egit Tionde-järn, det året lemnades aldeles oförsåldt, och de därpå gjorde anordningar måste återsändas. I anledning hwaraf bemälte Collegier föranlåtos, at under den 5 Sept. 1710 iterera sin förra åtwarning, med uttryckelig tilsats, at Hans Kongl. Maj:t och Riket wore mera angelägit, om en hel Bärgslags conservation, än några enskildte Köpmäns winst och fördel, de där intet betänkande hade, de Staden af höga Öfwerheten förlänte, och på det allmänna bästa syftande Privilegier, til sin privata nytta och fördel at missbruka.

Men
C