I tvenne föregående utflykter på prosans fält har jag sökt skildra, dels barockens tidsfärg i en liten bok med titeln Under örnens klo; muscovitiske genrer från 1719, dels empirens i Kuhlmans, Pasteller från den borgerliga empiren. Föreliggande bok ville vara ett försök i samma riktning beträffande Carl XV:s tid. Tillsammans kunde de tre små böckerna innefattas under titeln Pasteller från gångna dagar.
I tider av stora omvälvningar, då många gamla märken flyttas, och man har svårt att riktigt bedöma vad som sker, emedan det härför nödvändiga avståndet fattas, uppstår helt naturligt ofta en längtan efter den jämvikt och ro, som det brusande nuet saknar. — Samma motiv, som Théophile Gautier uttryckte på följande sätt i företalet till sin mest kända diktbok:
