Den här sidan har korrekturlästs
I MÅNSKENET
Bleka, vänliga vintermåne, aldrig skiner du mera ner på en liten bortglömd och sömnigt upplyst stad, där sparsamma kvällslågor glimmade ut genom trägavlarnas små fönster och där bagarens gyllene kringla på sin stång sakta gnisslade för kvällsvinden. Den blå skuggan som föll i de krumma och trånga små gatorna är för länge sedan förjagad, och nalkas någon i vinterkvällen till din förr så mörka tull, där endast en osande lykta dinglade i sitt rep, sticker honom långt på avstånd det skarpa elektriska ljuset i ögonen. Aldrig mer faller det matta skenet från drypande talgljus ut ur vänliga små butiker, när landsbornas rykande hästar, vita av frost och i ett moln av ånga, riste sina
