Den här sidan har korrekturlästs
— 62 —
tillade han med gäckande ton, i det han räckte pennan till hertigen af Guise:
— Nu är det er tur, min käre kusin!
Han visade med pekfingret hvar namnet skulle stå.
— Skrif där, — sade han — under mitt namn. Och lämna sedan pennan till kardinalen och herr de Mayenne.
Men hertigen af Mayenne var redan nedanför trappan och kardinalen hade smugit sig in i ett sidorum.
Då kungen såg, att de voro försvunna, sade han:
— Så låt dokumentet gå vidare till öfverhofjägmästaren.
Hertigen skref under och räckte pennan till herr de Monsoreau.
Hertigen skref under, räckte pennan till herr de Monsoreau och ville sedan aflägsna sig.
— Vänta! — sade Henri i befallande ton.
Quélus tog pennan efter öfverhofjägmästaren, och nu underskrefs dokumentet först af alla närvarande adelsmän och därefter af samtliga
