Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/161

Den här sidan har korrekturlästs
157
SCHELLING OCH NATURFILOSOFIEN.

man på alla områden icke trodde sig kunna undvara en “filosofisk grundval” för vetandet, och att ingen fruktbringande vetenskaplig verksamhet kunde tänkas utan filosofisk bildning. På detta sätt bragtes äfven naturvetenskaperna i en högst olycklig förbindelse med filosofien, som föranledde deras underordnande under den senare och slutligen, till följd af de orimliga resultat detta medförde, åstadkom en fullständig brytning mellan filosofi och naturvetenskap och den öfvertygelsen, att den senares framsteg endast kunde befordras genom dess fullständiga frigörande från och oberoende af alla filosofiska system. 157


i157

F. W. J. von Schelling. Efter en målning af Jos. Stieler.
F. W. J. von Schelling. Efter en målning af Jos. Stieler.

F. W. J. VON SCHELLING.
Efter en målning af Jos. Stieler.


Denna riktning, som under namn af “naturfilosofi” kallades till lif af skolans påfve, den tyske filosofen Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling, född i Würtemberg den 27 januari 1775, professor i Jena, Erlangen och München, död i Berlin 1854, gick ut på att införa de gängse filosofiska begreppen i naturvetenskaperna, på sådant sätt, att dessa senares fakta med de förras tillhjälp skulle tjäna till utgångspunkt för alla spekulationer öfver världsalltet, lifvet och naturen. Den nya lärans bibel var Schellings berömda “System der Naturphilosophie,” i hvilken han sökte “konstruera” naturen genom att från dess högre potenser” sluta sig till dess lägre. Han åstadkom härmed i själfva verket emellertid endast en poetisk-symbolisk tolkning, genom hvilken naturens former och krafter uppfattades såsom ett gradvis skeende närmande till medvetenhetslifvet. Han byggde på analogien och hade så stort förtroende till denna, att han på dess grundval trodde sig kunna uppföra en “spekulativ fysik,” som icke blott skulle visa naturvetenskapernas resultat i ny belysning, utan slutligen träda i deras ställe. Naturen kunde endast fattas “inifrån” genom att skådas såsom den synliga anden. Genom att anlägga rent utvärtes och empiriska syn-