Sida:Efterlemnade dikter.djvu/161

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Rouget de Lisle.


*

Marseljäsen.

Framåt, I barn af fosterlandet,
vår äras morgon lyser klar.
Emot oss fräckt förtryckarbandet
djärfs höja sina blodstandar.
Vårt öra re’n från fjärran lystrar
till soldateskens hemska larm,
som smyger skonlöst vid vår barm
att strypa mödrar, vif och systrar!
Gif akt, medborgare!
Slut leden, rot vid rot!