Sida:Efterlemnade dikter.djvu/52

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Tack!

Till tant Bella.

Innestängd af blåst och vinter,
smekte doft af hyacinter
mina sinnen i ett nu . . .
Gifvarinnan det var du!

Det var fläkt från forna tider
ack, till hvilka tanken glider —
soligt glada barndomsår,
lifvets evigt ljusa vår!