Sida:Efterlemnade dikter.djvu/66

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
57


II.


En vindfläkt i sjunkande solens sken
vaggar den spirande säden
och kysser smekande blad och gren
på åldriga benvedsträden.

De skuggade fordom, i aktsam vård
af trägna, flitiga händer,
en fager, doftande örtagård
på Vikens skogiga stränder.

Bland ros och lilja från välska land
de sköto knotiga rötter,
och lyddes till fjäten å gångarnas sand
af munkefädernas fötter.